Vetenskap & Praxis

SBU:S TIDNING

Hur undersöker vi egentligen effekter?

Kommer den här insatsen leda till att fler personer kan försörja sig? Kommer det nya arbetssättet medföra att färre ungdomsbrottslingar återfaller i brott? Och hur är det med eventuella negativa konsekvenser?

Hälsa och sjukvård

Födsel: Önskat snitt eller vaginalt spelar roll för mödrar och barn

Barn som har fötts med kejsarsnitt på kvinnans önskemål och utan medicinska skäl har lätt till måttligt ökad risk att få andnings­störning efter förlossningen, att behöva neonatalvård och att under uppväxten utveckla astma, jämfört med barn som har fötts vaginalt. Även kvinnorna får något oftare komplikationer, om även senare födslar räknas in. Det visar SBU:s utvärdering.

Viss effekt av hjärnträning vid mild till måttlig demens

Så kallad kognitiv träning för personer med mild till måttlig demens ger troligen viss allmän kognitiv förbättring under en period, och förbättrar möjligen även ordflödet i tal, jämfört med sedvanliga insatser, ospecifika aktiviteter eller ingen insats. Det visar en välgjord systematisk översikt från Cochrane som SBU har granskat* och kommenterat. Sammanlagt 2000 personer deltog i de 33 ingående studierna, varav de flesta randomiserade. Träningen bedrevs ofta individuellt under månader, och effekten verkade bestå 3–12 månader efter avslutad insats.

Hälsa och sjukvård

Rehab: Kombinerade insatser kan vara bättre vid långvarig smärta

Jämfört med andra insatser vid långvarig smärta, blir resultatet på sikt likvärdigt och eventuellt bättre när samordnade vårdteam med två eller fler kliniska professioner inriktar sig på både fysiska och psykosociala aspekter. Det gäller såväl själva smärtan som livskvalitet och fysisk, psykisk och social funktion. Det visar SBU:s nya utvärdering av befintlig forskning om så kallade komplexa interventioner.

Senaste artiklarna från Vetenskap & Praxis

  1. SBU utvärderar sociala åtgärder mot kriminalitet bland unga

  2. Ny rapport undersöker behandlingar vid beroende i kombination med psykisk sjukdom

  3. Hur undersöker vi egentligen effekter?

  4. Trippelbehandling minskar svåra skov vid måttlig till svår astma

  5. Flera insatser kan hjälpa vid måttlig depression hos personer med demens

  6. Linskirurgi möjlig fördel vid ovanligt glaukom

  7. Diabetes: Samlad forskning visar kopplingar mellan mat och hälsa

  8. Hjälpmedel: El-rullstol upplevs bidra till delaktighet och frihet

  9. Fibromyalgi: Brist på bra studier av metoders varaktiga effekt

  10. Rehab: Kombinerade insatser kan vara bättre vid långvarig smärta

  11. Könsdysfori: Flera oklara effekter av hormonbehandling av unga

  12. Standardiserade metoder vid utredning av barn och unga inom socialtjänsten

  13. Barn: Flera program verkar kunna förebygga psykisk ohälsa

  14. Fysiska träningsprogram gör att klart färre äldre faller

  15. Positivt att sköta grönt inne på äldreboende

  16. Robotdjur kan ge äldre med demens ökat välbefinnande

  17. Viss effekt av hjärnträning vid mild till måttlig demens

  18. Graviditet: Ovisst hur delade bukmuskler behandlas bäst

  19. Födsel: Önskat snitt eller vaginalt spelar roll för mödrar och barn

  20. Meningen med att sätta punkt

  21. Sammanfattas forskningen rätt?

  22. Systematisk översikt: sex steg i arbetet

  23. Psykiatrisk heldygnsvård av unga – grundfrågorna måste tacklas

  24. Evidens om behandling av psykisk sjukdom efter förlossning

  25. Anställning vid nedsatt intellektuell funktion

  26. KBT respektive ACT i behandling av långvarig smärta: Individuell kontra gruppvis terapi

  27. Protonstrålbehandling av cancer hos barn och vuxna

  28. Videomöte jämfört med fysiskt besök inom primärvården

  29. Självvald inläggning vid allvarlig psykisk sjukdom

  30. Tidig nappanvändning och amningsproblem

  31. Napp mot plötslig spädbarnsdöd?

  32. Svar om evidensläget inför beslut

  33. Lipödem: Diagnoskriterier och behandlingsstudier behövs

  34. Postcovid: forskningsfrågor rankades av flera berörda

  35. Vulvasmärta: Bättre kunskap behövs om föga känt tillstånd

  36. Filmat samspel kan bidra till föräldrars lyhördhet för barnet

  37. Valet av insats är ibland ett etiskt vägval

  38. Psykiatri: Nätverktyg kan lindra som annan kbt vid social ångest

  39. Proffsledd tolvstegsinsats ökar chansen till varaktig nykterhet

  40. Vårdrelation: Fast kontakt kan spela stor roll för mångas hälsa

  41. Känsligt läge på lagret

  42. Forskarna måste visa hela bilden

  43. Arkiv tidigare nummer (pdf)

  44. Felkälla när forskare fiskar efter resultat

  45. Postcovid – SBU gör löpande översikt av studier av behandling och rehab

  46. Ska sporra till ny forskning om insatser vid psykisk ohälsa

  47. Klargör evidensläget inför beslut

  48. Hälsoekonomer undersöker hur resurserna kan räcka till mer hälsa

  49. Graviditet: Evidensläget för olika insatser mot tre komplikationer

  50. Felaktig syntes ger skev helhetsbild

  51. Evidens har kartlagts inom hela tandvården

  52. Depression: Möjligt bli bra av H-magnet när annat sviktar

  53. Föda barn: Svår rädsla verkar fångas upp väl av VAS-skalor

  54. Nyförlöst: Två undersökare och vårdprogram avslöjar bristning

  55. Inte bara ryktena förvirrar

  56. När det glappar mellan evidens och beslut

  57. Kristallkulan är alltid grumlig

  58. Forskning kan inte utplåna all osäkerhet

  59. Total hjärninfarkt – med sådan säkerhet bekräftas ”hjärndöd”

  60. Smärta – särskilt viktigt väga in läkemedelsrisker för äldre

  61. Tillförlitlig översikt kräver genomtänkt litteratursökning

  62. Kronisk migrän - toxin kan ge ett par smärtfria dagar till per månad

  63. CGRP-hämmare hindrar svår migrän men oklara biverkningar på sikt

  64. Vilka prognoser leder till bättre beslut?

  65. Tobaksrökning – vanligare bland personer som vejpat eller snusat

  66. Vård för långvariga symtom av covid-19

  67. Fler blir anställda med IPS än med vanlig rehab vid nedsatt psykisk funktion

  68. Ökad aktivitet vid fysisk funktionsnedsättning

  69. Screening plus stödsamtal mot ohälsosamt drickande

  70. Samlade fakta om insatser mot PTSD efter svåra trauman

  71. Stämmer fynden i studier av prognos?

  72. Möjligt hjälpa unga till vuxenliv efter placering

  73. Så kan forskningen ge mer tillförlitliga resultat

  74. Samlade resultat om utsatta barn och unga i enkelt format

  75. Antikroppar mot RSV: kostnaden per QALY varierar stort

  76. Påvisar förvirring hos patienter på sjukhus

  77. Risk- och behovsbedömning av unga kriminella kan vägleda

  78. Ojämnt med kunskap om insatser för bättre funktion

  79. KBT, SSRI och terapi med ögonrörelse kan hjälpa efter traumatisk stress

  80. Terapi kan minska risken för depression efter förlossning

  81. ”Samband” behöver inte betyda ”orsak”

  82. Mer och bättre samlad kunskap skulle stärka äldreomsorgen

  83. Musik gör troligen gott inom vård vid demens

  84. Könsdysfori: Vetenskapligt oklart hur unga mår på sikt

  85. Unga: Ovisst hur öppenvården bäst hindrar nya ungdomsbrott

  86. Tillägg av konstgjord lunga räddar fler vuxna med livshotande andnöd

  87. Möjligt att fysisk aktivtet lindrar svår menssmärta

  88. Rehab: Kan förbättra hälsa och livskvalitet efter hjärnskakning

  89. Helsäker men inte riktigt klok

  90. Om hjälpen hölls ihop

  91. Grundläggande frågor om kliniska riktlinjer

  92. Sjuksköterskor startar studiecirklar om evidens

  93. Så beskrivs begreppet HTA

  94. Oklart vilken metod att operera halsmandlarna som är mest skonsam

  95. Vetenskapligt ovisst hur psykiatrin kan slippa tvång

  96. Beröm och logik ingår i program som dämpar barns utagerande

  97. Screening kan upptäcka våld hemma – men oklart om bra hjälp finns

  98. Patienter och personal beskriver vilka studier som de helst vill se – och varför

  99. Kärnfrågor för patienter och personal ska sporra forskare och finansiärer

  100. Så granskar man om ett test ger tillförlitliga svar

1 2 3
Visa 10 per sida

Om tidningen Vetenskap & Praxis

Är inte längre en periodisk tidskrift utan en trycksak som utkommer sporadiskt. För att göra adressändring, mejla sbu@strd.se

Chefredaktör
,
Ansvarig utgivare
Text