Statens beredning för medicinsk och social utvärdering
Denna publikation publicerades för mer än 5 år sedan. Kunskapen kan ha förändrats genom att ny forskning tillkommit och att den visar på andra resultat. Det är dock mindre troligt att resultat med starkt vetenskapligt stöd förändras, även om nya studier tillkommer.
Visst stöd för STAN-metoden men oklarheter kvarstår vid foster EKG
Dela sidan på Facebook
Dela sidan på LinkedIn
Dela sidan på X
Dela sidan via E-post
Enligt en aktuell SBU-rapport finns det ett begränsat vetenskapligt stöd för att fosterövervakning med EKG-analys kan göra nytta under förlossningen. Samtidigt är metodens effekter och kostnader fortfarande ofullständigt undersökta. Brister i manualen för tolkning och åtgärder kan ge en falsk trygghet.
Forskningen ger ett visst stöd för att så kallad ST-analys av foster-EKG minskar risken för hjärnpåverkan hos barnet och andelen födslar där det krävs tång eller sugklocka.
Det visar SBU:s granskning, som också konstaterar att studierna på området än så länge är få. Fler undersökningar behövs innan metodens effekter och kostnader är klarlagda. Fortsatt användning och spridning av metoden kräver systematisk uppföljning av dess långsiktiga effekter, enligt rapporten.
Övervakning
STAN-metoden innebär att fostrets EKG övervakas och analyseras samtidigt som livmoderns sammandragningar och fostrets hjärtslag registreras.
Syftet med att övervaka fostret under förlossningen är att förebygga allvarlig syrebrist som kan vara livshotande eller ge kvarstående skador på nervsystemet. Av de 100 000 barn som föds i Sverige varje år drabbas uppskattningsvis 60 av så svår syrebrist att de dör eller utvecklar cerebral pares.
STAN kan användas under förlossning då det krävs kontinuerlig övervakning med så kallad skalpelektrod för att få en tillräckligt bra registrering. Detta bedöms inträffa vid ungefär var femte förlossning.
I dag är den vanligaste metoden för elektronisk fosterövervakning så kallad CTG (kardiotokografi), det vill säga att enbart registrera fostrets hjärtslag och livmoderns sammandragningar.
Falskt alarm
Ett problem är att CTG relativt ofta ger falskt alarm om hotande syrebrist, något som kan leda till onödiga ingrepp. Därför kompletteras avvikande CTG-kurva vid behov med blodprov från fostrets hjässa. Men sådan provtagning kan vara tekniskt svår. Dessutom ger den bara en ögonblicksbild av fostrets syresättning.
STAN innebär att fostret övervakas kontinuerligt, samtidigt med CTG. Man följer inte bara livmoderns sammandragningar och fostrets hjärtslag, utan också den så kallade ST-sträckan i EKG, vilken förändras om fostret drabbas av syrebrist.
Riskmoment
Samtidigt som STAN verkar kunna göra nytta, finns det några klara riskmoment när metoden används. Även STAN behöver ibland kompletteras med blodprov från fostret. Men brister i den manual för tolkning och åtgärder som används när mätresultatet ska avläsas kan invagga i falsk trygghet. Risken är att vårdpersonalen blir alltför avvaktande, framhåller rapporten. De oklara rutinerna för att ta blodprov från barnets hjässa i samband med övervakningen kan vara ett allvarligt problem.
Det är också viktigt att STAN inte kopplas in för sent i förloppet, eftersom metoden då inte längre ger utslag för fostrets syrebrist.
Det finns också felkällor vid användning av STAN. Exempelvis kan hjärtmissbildningar och infektioner påverka resultaten.
Tre studier
SBU har identifierat tre randomiserade kontrollerade studier där STAN har jämförts med enbart CTG. Sammantaget visar de att kontinuerlig fosterövervakning med STAN leder till att färre barn får hjärnpåverkan, encefalopati, och att sugklocka eller tång behöver användas mer sällan.
Det saknas fortfarande långtidsuppföljningar som visar om detta har någon betydelse för barnets framtida hälsa. Studierna har inte påvisat någon skillnad mellan STAN och CTG i andelen kejsarsnitt eller i andelen barn som föds med så kallad metabolisk acidos, rubbad syra-basbalans med lågt pH, till följd av syrebrist.
En STAN-utrustning kostar 280 000 kronor, ungefär dubbelt så mycket som en CTG-utrustning, och kräver betydande utbildningsinsatser för såväl barnmorskor som förlossningsläkare. Inga studier av metodens kostnadseffektivitet har identifierats.
Fakta om analys av foster-EKG
Analys av den så kallade ST-sträckan i foster-EKG kan göra det möjligt att tidigt upptäcka syrebrist under förlossningen. EKG registreras med en elektrod på fostrets hjässa, något som kräver att fosterhinnorna är brustna och att livmoderhalsen har öppnats tillräckligt.
Vid syrebrist höjs T-vågen och ST-sträckan i EKG. Men individuella avvikelser förekommer. Mognadsgraden hos fostret har betydelse, och foster som är tillväxthämmade får inte EKG-förändringar i samma utsträckning som foster med god näringstillförsel. Sänkt eller så kallad bifasisk ST-sträcka kan ses initialt eller i situationer då fostret inte förmår svara adekvat. Om fosterhjärtats energiresurser är uttömda uteblir förändringar i ST-sträckan. Även hjärtmissbildningar och infektioner kan påverka. Vid sätesläge blir EKG-komplexet omvänt och ger falskt bifasisk ST-sträcka.
STAN-metoden innebär dels att livmoderns sammandragningar och fostrets hjärtslag registreras med CTG för att identifiera en högriskgrupp, dels att ST-analys används för att värdera betydelsen av avvikelser i CTG. Om CTG är normalt ska ingen hänsyn tas till avvikelser i ST-analysen, enligt manualen. Vid livshotande CTG-bild gäller omedelbar förlossning. Vid mellanliggande grader av avvikelser i CTG ska beslut fattas om att t ex förlösa, ta skalpblodprov eller avbryta alltför stark värkstimulering. Åtgärden beror på graden av förändring i ST-analysen.