Statens beredning för medicinsk och social utvärdering
Denna publikation publicerades för mer än 5 år sedan. Kunskapen kan ha förändrats genom att ny forskning tillkommit och att den visar på andra resultat. Det är dock mindre troligt att resultat med starkt vetenskapligt stöd förändras, även om nya studier tillkommer.
Vi borde forska mest där vi är minst säkra
Dela sidan på Facebook
Dela sidan på LinkedIn
Dela sidan på X
Dela sidan via E-post
Att undvika metoder där nyttan är osäker är en bra tumregel inom vården. I klinisk forskning bör man tänka precis tvärtom. Där bör fokus ligga på åtgärder där frågetecknen är som störst, skriver Stella Jacobson på SBU.
När nyttan av en metod som används i vården är oviss, föreligger det en kunskapslucka. Vi vet inte om metoden är effektiv.
Detta kan vara en viktig upplysning både för vården och för kliniska forskare, fast på olika sätt. Medan vårdpersonal bör undvika metoder där nytta och risker är oklara, är det just sådana områden som forskare kan behöva ge sig i kast med – med studier som ger användbara svar.
Men så ser inte forskningen ut i dag. Det sker ett stort slöseri med forskningsresurser, samtidigt som viktiga frågor lämnas därhän. [1]
SBU har ett särskilt regeringsuppdrag att identifiera vetenskapliga kunskapsluckor och samla dem i en databas på SBU:s webbplats. Informationen har förstås inget egenvärde. Någon måste ta över stafettpinnen och fylla luckorna.
Ny instruktion
Parallellt med SBU:s arbete med att ringa in kunskapsluckor fick Vetenskapsrådet (VR) en ny instruktion att satsa mer på klinisk forskning. [2] Som resultat av detta har VR tre år i rad utlyst medel till forskning som kan fylla kunskapsluckor.
Det gemensamma intresset ledde också till ett samarbete mellan SBU och VR vid den senaste utlysningen.
Syftet var att tydligare beskriva vad en kunskapslucka i vården egentligen innebär – en fråga som berör både forskare och finansiärer.
Obesvarad fråga
Det blev ett formellt krav att nya studier antingen skulle beröra en dittills obesvarad fråga som SBU eller den brittiska databasen DUETs [3] redan hade pekat på, eller beskriva luckan för SBU så att vi kunde utreda kunskapsläget närmare.
SBU:s utlåtande utgjorde en del av beredningsgruppens helhetsbedömning av ansökningarnas kvalitet och kliniska relevans. SBU hade inget beslutsmandat men deltog vid beredningsgruppens möte och fanns till hands för diskussion.
Totalt 25 forskningsprojekt beviljades medel och kommer att dela på 75 miljoner kronor som ska fördelas under tre år.
Ny fond
Trots det stora behovet av mer forskning beslöt ämnesrådet för medicin och hälsa vid VR att inte fortsätta dela ut medel till den här forskningen under 2014. Men området kommer förhoppningsvis att få stöd genom en helt ny behandlingsforskningsfond, som föreslås av VR och Vinnova4, och som ska finansieras gemensamt av staten och landstingen. En första utlysning är planerad till sommaren 2014.
SBU hoppas kunna genomföra fler samarbeten med andra, offentliga eller privata forskningsfinansiärer som stöder behandlingsforskning.
Vår vision är att mer forskning kan ägnas åt att ta fram kunskap som besvarar vårdens frågor och gagnar patienterna.
Stella Jacobson projektledare, SBU
Vad innebär en kunskapslucka?
- En vetenskaplig kunskapslucka innebär att systematiska översikter visar på osäker medicinsk effekt eller att det saknas en systematisk översikt. Det kan alltså finnas studier på området men ingen sammanvägd analys har gjorts.
- SBU:s databas över kunskapsluckor omfattar medicinska metoder (behandling eller diagnostik) och deras effekt på patientnära utfallsmått som dödlighet, sjuklighet och livskvalitet.
- Chalmers I, et al. Avoidable waste... Lancet 2009;374:86-89.
- Ulfendahl M, et al. Det behövs en gemensam svensk finansieringskälla ... Läkartidningen 2010; 107:1281
- UK Database of Uncertainties about the Effects of Treatments.
- Svensk behandlingsforskning, SBF – Ett förslag för ökad samverkan inom den kliniska forskningen. www.vinnova.se