Denna publikation publicerades för mer än 5 år sedan. Kunskapen kan ha förändrats genom att ny forskning tillkommit och att den visar på andra resultat. Det är dock mindre troligt att resultat med starkt vetenskapligt stöd förändras, även om nya studier tillkommer.
Vetenskaplig litteratur måste granskas systematiskt
SBU söker, granskar och väger samman vetenskapliga studier på ett strukturerat och noggrant sätt. Rapporten "Mätning av bentäthet" redovisar hur granskningen kan gå till.
Meta-analys innebär att man sammanställer och statistiskt bearbetar resultaten från sinsemellan oberoende undersökningar.
På det sättet minskar slumpens inverkan på resultatet och risken för felaktiga slutsatser blir mindre.
I rapporten "Mätning av bentäthet" gjorde arbetsgruppen en meta-analys som gällde möjligheten att med bentäthetsmätning förutsäga risken för fraktur.
Första steget var en litteratursökning i två databaser. Det fanns sammanlagt 918 artiklar som var relevanta.
Säkra resultat
För att få så säkra resultat som möjligt valde man så kallade prospektiva studier.
Andra kriterier för urvalet rörde syftet med studien, var på kroppen bentätheten hade mätts, och om försökspersonerna hade pågående behandling av viss typ - i så fall uteslöts studien.
Efter urvalet enligt de förutbestämda kriterierna återstod tolv studier.
Tre personer ur arbetsgruppen med olika kompetens granskade och graderade sedan var för sig dessa tolv undersökningars vetenskapliga kvalitet.
Etnisk tillhörighet
Dessutom registrerades för varje arbete försökspersonernas köns- och åldersfördelning och etniska tillhörighet, metoden för bentäthetsbestämning, mätstället, vilka frakturtyper som ingick, vilka beräkningsmetoder som hade använts och hur länge försökspersonerna hade följts.Varje bedömare poängsatte också undersökningarna enligt ett särskilt schema. Flera av studierna hade undersökt en och samma population. Dessa arbeten granskades särskilt, för att fastställa på vilket sätt data överlappade varandra och för att välja det bästa av dem.
Risken beräknades
Den relativa risken för fraktur beräknades sedan för varje mätmetod och frakturtyp. De studier som användes i analysen motsvarar en sammanlagd uppföljningstid kring 80 000 personår.
Den statistiska sammanvägningen som ingår i meta-analys visade ett tydligt samband mellan nedsatt bentäthet och ökad frakturrisk.
För de grupper av individer som undersöks gäller att graden av minskning av bentäthet har betydelse för risk för höftfraktur. Men det går inte att för den enskilda individen förutsäga vem som kommer att drabbas.
Denna slutsats var bara ett av många fakta som ledde till SBU:s rekommendation att inte införa massundersökning av bentäthet i befolkningen.