Vetenskap eller propaganda?

Ett av SBU:s viktiga uppdrag är att granska den vetenskapliga kvaliteten i sjukvårdens beslutsunderlag.

Beslutsfattarnas faktaunderlag måste bli betydligt bättre, anser Lisa Bero, som är forskare vid Institute for Health Policy Studies, University of California.

Bero har publicerat flera studier som visar att det behövs klara gränser mellan vetenskap och propaganda. Hon framhåller att beslutsfattare inom hälso- och sjukvården bör ställa mycket högre krav på sitt faktaunderlag.

Bör vara publicerad

– Forskningen bör åtminstone vara publicerad och granskad av flera oberoende experter och innehålla tillräckliga uppgifter om de metoder som har använts så att läsaren kan bedöma kvaliteten, säger Lisa Bero.

– Resultaten ska presenteras på ett balanserat sätt. Det innebär att presentationen inte får vara selektiv och att forskarens slutsatser måste ha täckning i resultaten. Om någon av författarna är "part i målet", eller om någon intressent på annat sätt är inblandad, så måste det redovisas.

Enligt Lisa Bero är problemet att beslutsfattare ofta har en bredare definition på "vetenskaplig litteratur" än forskaren.

Sämre tillförlitlighet

– Somliga innefattar till exempel konferensrapporter och supplement – bilagor till vetenskapliga tidskrifter - i begreppet. Vid en snabb kontroll kan det vara mycket svårt att skilja mellan särtryck från sådana publikationer och kvalitetsgranskade vetenskapliga artiklar. Men tillförlitligheten är mycket sämre i supplementen.

Lisa Bero säger att detta kan få konsekvenser för beslutsfattandet. Hon ger ett exempel:

– Ungefär 40 procent av alla konferensrapporter som handlar om passiv rökning visar att den har skadlig effekt på hälsan. Samma siffra för den expertgranskade, kvalitetsbedömda litteraturen är omkring 80 procent.

– Skillnaden är inte överraskande, eftersom det ofta är tobaksindustrin som bekostar konferenserna. Min poäng är att beslutsfattarna måste kunna skilja mellan de båda formerna av "vetenskaplig" litteratur och veta varifrån uppgifterna kommer.

Men inte heller den expertgranskade litteraturen går att acceptera utan kritisk granskning, menar Lisar Bero.

– Även i den kvalitetsgranskade litteraturen om passiv rökning förekommer ett flertal studier där förtfattarna har dragit slutsatsen att passiv rökning är skadlig, trots att de saknar täckning för slutsatsen i form av statistiskt säkerställda resultat.

Halkar igenom

– Det är inte vetenskapligt acceptabelt – ändå har artiklarna halkat igenom och blivit publicerade.

Men i allmänhet är publikationer som har genomgått peer-review, det vill säga har granskats av helst flera oberoende experter, mer tillförlitliga än andra.

– Vi jämförde läkemedelsartiklar, där man angivit att arbetet hade faktagranskats, med sådana som saknade den upplysningen.

– De artiklar som saknade upplysning om faktagranskning handlade oftare om ett enda läkemedel, hade oftare en missvisande rubrik och angav oftare preparatets kommersiella namn.

Fyra av tio

– När det gäller det vetenskapliga beslutsunderlaget på två områden som jag har studerat – passiv rökning och nya läkemedel – är det bara fyra av tio artiklar som redovisar hur arbetet har finansierats.

– Det gör det svårt för beslutsfattarna att bedöma om partsintressen kan ha påverkat resultatet. Därför krävs det utvärdering och systematisk granskning av politikernas "vetenskapliga" beslutsunderlag, säger Lisa Bero.

Lästips

Bero LA, Glantz SA, Rennie D. Publication bias and public health policy on environmental tobacco smoke. JAMA 1994;272:133-36.

Bero LA, Galbraith A, Rennie D. The publication of sponsored symposiums in medical journals. NEJM 1992;327: 1135-40.

Bero LA, Galbraith A, Rennie D. Sponsored symposia on environmental tobacco smoke. JAMA 1994;271:612-17.