Varför skenet bedrar

Tvärsäkerhet är oförenligt med ett vetenskapligt förhållningssätt, som ju går ut på att ifrågasätta, testa och ompröva förutfattade meningar och dogmer. Personer som aldrig frågar sig: Stämmer verkligen det här?, märker inte ens att de blir överbevisade.

Det blir en ond cirkel. Ju mer trosviss man är, desto fler bekräftelser av sin tes tycker man sig finna och desto färre motbevis – och desto mer övertygad blir man. En klassisk fälla som psykologer kallar bekräftelsefel. Den orubbliga övertygelsen bygger ibland på egen erfarenhet; åtgärden har kanske verkat fungera tidigare någon gång. Men skenet kan bedra. En behandling eller insats kan felaktigt framstå som effektiv till exempel därför att:

• Diagnosen var felaktig – det tillstånd som man tror sig ha åtgärdat var inte det egentliga problemet. Åtgärden hade visserligen gynnsam effekt – men inte på det tillstånd som man tror.
• Förväntningarna hade effekt i sig – när vi förväntar oss att en åtgärd ska lindra smärta eller bota illamående, kan den också ha en sådan effekt. Placebo, det vill säga biologiskt overksam behandling, kan lindra vissa subjektiva symtom.
• Mätvärdena avvek tillfälligt – och extremvärden är ofta övergående. På statistiskt fackspråk kallas detta för återgång till medelvärdet. Exempelvis varierar labbvärden beroende på slumpen. Tar man ett prov på en grupp människor, kommer många som uppvisar extremt höga eller låga mätvärden att vid nästa mättillfälle ha mer normala värden – oavsett om de har fått hjälp eller inte. Behandling som enbart ges till individer som har fått ett extra högt värde vid en första mätning kan alltså felaktigt framstå som effektiv.
• Tillståndet gick över – många tillstånd läker ut av sig själva eller varierar i intensitet, alldeles oavsett åtgärd. En behandling som åtföljs av spontan förbättring kan felaktigt uppfattas som effektiv. Långvariga problem kan blossa upp tillfälligt, utan känd orsak, för att sedan klinga av. Även tillstånd som i normalfallet är livshotande kan i undantagsfall plötsligt förbättras utan att någon vet varför. Eftersom många människor söker hjälp och behandling när de råkar må sämre, kan varje åtgärd som sätts in just då tyckas verkningsfull.
• Fallet var ett undantag – att generalisera utifrån en enstaka situation som man själv har upplevt är mänskligt. Men det är naturligtvis en högst otillförlitlig grund för allmänna slutsatser. Har man inte tillgång till observationer från ett tillräckligt stort representativt stickprov, kan händelsen mycket väl ha varit ett särfall.
• Annat viktigt förändrades – människors situation påverkas av mycket annat än det som märks mest. Man kanske får hjälp på flera sätt samtidigt eller får ovanligt mycket stöd och uppmärksamhet. Till exempel får en gammal människa som lever isolerat och som hamnar på sjukhus inte bara behandling utan också mer sällskap och mer regelbundna måltider än hemma.

Filosofen Bertrand Russell har sagt att problemet med vår värld är att de enfaldiga är så säkra på sin sak och de kloka så fulla av tvivel. Allvetande arrogans hör inte hemma vare sig i akademin eller i evidensbaserad praktik. Det gör däremot ett sakligt ifrågasättande.