Vad vill SBU i framtiden? Tjugoen steg på vägen

Utifrån en omvärldsanalys har SBU utarbetat 21 förslag till åtgärder som skulle kunna öka genomslagskraften av myndighetens insatser ännu mer. Initiativtagare till 21-punktsprogrammet är SBU:s direktör, professor Måns Rosén.

– En del av åtgärderna kan göras inom befintlig budgetram, andra förslag kräver sannolikt överenskommelser och utökad budget, säger Måns Rosén.

– Syftet med samtliga förslag är att underlätta för användarna av SBU:s resultat – beslutsfattare och personer som arbetar i hälso- och sjukvården – att bygga sina val på bättre underlag - både när det gäller övergripande prioriteringar och beslut som påverkar den enskilda patienten.

Större åtaganden

Några förslag som skulle innebära större åtaganden för SBU är att:

• ta ett samlat ansvar för alla systematiska kunskapssammanställningar inom hälso- och sjukvårdsområdet
• sammanfatta och kommentera utländska utvärderingar
• i större utsträckning initiera och genomföra svenska hälsoekonomiska studier
• bygga upp en upplysningstjänst för hälso- och sjukvården.

Utgångspunkten för strategin är det uppdrag som regeringen har gett SBU, det vill säga att inom hälso- och sjukvårdsområdet vetenskapligt utvärdera tillämpade och nya metoder ur medicinskt, ekonomiskt, socialt och etiskt perspektiv. De metoder som granskas kan gälla såväl prevention, diagnostik och behandling som vård.

SBU ska sammanställa utvärderingarna på ett enkelt och lättfattligt sätt och sprida dem så att vårdgivare och andra berörda kan tillägna sig den kunskap som vunnits. SBU ska också utvärdera effekterna av sina insatser.

– Flera externa utvärderingar har pekat på att SBU har en internationellt sett hög kvalitet i sina produkter, att SBU har hög trovärdighet och att utvärderingarna påverkar praxis i hälso- och sjukvården, säger Måns Rosén.

Bland framgångsfaktorerna nämner han samarbetet med ledande experter och SBU:s oberoende roll som utvärderare och kunskapscentrum.

– Samhällsvinsterna har hittills vida överstigit kostnaderna för att driva SBU.

Men kraven på myndigheten ökar stadigt.

– Den kunskapsmassa som sjukvården förutsätts dra nytta av är enorm och ständigt växande, säger Måns Rosén.

Mer än 1,4 miljoner nya vetenskapliga artiklar publiceras varje år inom hälso- och sjukvården.

– Den medicinska utvecklingen går hela tiden framåt, och kraven på SBU att snabbt utvärdera och uppdatera kunskapsläget ökar.

– SBU:s systerorganisationer i andra länder gör allt fler kunskapssammanställningar som svensk sjukvård måste kunna ta till vara. Samtidigt ökar behovet av hälsoekonomiskt underlag för prioritering inom hälso- och sjukvården.

– De närmaste åren behöver vi också förstärka samarbetet med organisationer på lokal, regional och nationell nivå för att föra ut den kunskap som finns.

SBU år 2007–2010 – förslagen

1. Vidgat samarbete med myndigheter & andra kunskapscentra
SBU som nationellt kunskapscentrum utvecklar samarbetet med lokala och regionala kunskapscentra och med nationella myndigheter, samt mellan lokal, regional och nationell nivå.

2. Utvecklat samarbete med vårdprofessionernas organisationer
Ger ökad kunskap om vilken information som efterfrågas i vården samt underlättar val av experter. Samarbete kring identifiering av nya medicinska metoder och aktuella utbildningsbehov blir också aktuellt.

3. Ökad samverkan med forskningsråd, universitet och högskolor
SBU initierar samverkan kring kunskapsluckor som SBU-projekt identifierat. Bör stimulera till att studier inleds på eftersatta områden och att metodologiska krav diskuteras.

4. SBU svarar för alla systematiska kunskapssammanställningar
SBU tar hand om alla systematiska kunskapsöversikter bland statliga myndigheter på hälso- och sjukvårdsområdet, exempelvis på uppdrag av Socialstyrelsen, Läkemedelsverket och Läkemedelsförmånsnämnden. 

5. Fler svenska hälsoekonomiska studier
SBU initierar och genomför fler egna hälsoekonomiska studier avseende svenska förhållanden. Förbättrar underlaget för prioriteringar och möjliggör effektivare resursutnyttjande i vården.

6. SBU startar upplysningstjänst
SBU gör snabbutvärderingar och startar en upplysningstjänst för vården, dit sjukvården kan vända sig med frågor som kräver en genomgång av det vetenskapliga underlaget. Underlättar för vårdpersonal, politiker och andra beslutsfattare att ta ställning till nya forskningsfynd.

7. SBU sammanfattar utländska utvärderingar
Sammanfattning, kommentarer och analys ur ett svenskt perspektiv. Bygger på SBU:s nyckelposition i internationella utvärderingssammanhang. Fler granskade utvärderingar görs tillgängliga för svensk publik.

8. SBU sprider evidens via IT-system
Ett basstöd för utbildning i evidensbaserad medicin utvecklas nationellt, vilket kan anpassas lokalt/regionalt efter behov. SBU-resultat byggs in i de besluts- och förskrivarstöd som håller på att utvecklas.

9. Översyn av processen för val av SBU-projekt 
Valet av nya SBU-projekt sker i samråd med andra myndigheter och utifrån vårdens behov.

10. internationellt anpassad evidensgradering
SBU harmoniserar sin evidensgradering med GRADE-systemet, som börjat få stor internationell spridning. Ökar jämförbarheten. GRADE betonar inte enbart studiedesign utan även effektstorlek och risker.

11. Nya arbetsformer prövas i SBU-projekt
SBU prövar nya former för projektarbetet, med syfte att minska arbetsbördan för projektens ämnesexperter.

12. Färre och tydligare slutsatser
SBU drar färre och tydligare slutsatser som är relevanta för beslutsfattare och kliniskt verksamma.

13. Bred spridning av SBU:s sammanfattningar
SBU:s sammanfattningar trycks, sprids och anpassas till relevanta målgrupper. Bakgrundsmaterial och tabelldelar publiceras främst på www.sbu.se.

14. Stora projekt delrapporteras
Stora, breda projekt avrapporteras löpande i mindre delrapporter. Påskyndar rapporteringen av viktiga resultat i projekt där många metoder utvärderas.

15. Ökad internationell publicering  
Utökad publicering av SBU-projekt i internationella vetenskapliga tidskrifter. Ökar spridningen av SBU:s resultat internationellt och höjer motivationen för deltagande experter.

16. Samarbete kring praxisstudier
Praxisstudier görs som regel före och efter SBU-projekt, ofta på grundval av registerdata. Ökar incitamenten för förändring av praxis.

17. Internationellt metodsamarbete
Samarbete med internationellt ledande systerorganisationer och Cochrane Collaboration.

18. Mer hälsoekonomi inom befintlig SBU-ram  
Kompletterar punkt 5. SBU försöker att även med befintliga resurser genomföra hälsoekonomiska analyser med relevans för svenska förhållanden.

19. Löpande uppdatering av kunskapsläget
SBU utvecklar system för mer kontinuerlig uppdatering av kunskapsläget på de områden som SBU har utvärderat.

20. SBU:s lekmannaråd breddas
SBU kompletterar sitt lekmannaråd med personer som även har erfarenhet av pensionärs- och patientföreningar.

21. SBU:s rekrytering av experter ses över 
Syftar till att underlätta rekryteringen av experter för att upprätthålla den höga kvaliteten i SBU:s produkter.