Vad är vetenskap och varför behövs den?

Under 1940-talet infördes en ny behandling av för tidigt födda barn. Samtidigt utbröt en ”epidemi” av blindhet, retrolental fibroplasi, bland barnen. Alltför sent upptäcktes att det var den nya metoden – extra syrgas – som gav helt oväntade skador. De tolv år som krävdes för att få stopp på skadeverkningarna illustrerar behovet av kontrollerade prövningar av medicinska innovationer innan dessa börjar användas i stor skala.

Att forskning behövs är bortom allt tvivel. Men det är dessutom livsviktigt att den är välgjord. Så kan man sammanfatta budskapet i boken Testing treatments – Better research for better healthcare, skriven av Imogen Evans, Hazel Thornton och Iain Chalmers. Den sistnämnda har blivit en portalfigur för evidensbaserad medicin.

Bra och dålig

Författarna tar avstamp i sina erfarenheter som medicinjournalist, patient och forskare. På ett engagerande och pedagogiskt sätt klargör de skillnaderna mellan bra och dålig forskning. Boken behandlar både metodproblem och etiska frågor som berör den praktiska sjukvården. Fokus ligger på den osäkerhet som kan finnas om behandlingens nytta, både den uppenbara och den mindre uppenbara. Författarna menar att ju mer kunskap vi – behandlare, beslutsfattare och patienter – har om forskningens fallgropar, desto större blir våra möjligheter att tolka resultaten och upptäcka brister som kan göra stor skada.

Styr studier

Behandlingsstudier är inte sällan styrda av kommersiella intressen. Oönskade forskningsresultat kan döljas av ekonomiska skäl, kontrollgrupper kan saknas eller vara felaktigt sammansatta. Ett av bokens många exempel gäller så kallade me-too-drugs, nya och dyrare men inte nödvändigtvis bättre varianter av befintliga mediciner. I de bakomliggande studierna har man ofta jämfört den nya medicinen med placebo och fått signifikanta resultat. Däremot saknas en jämförelse med den gamla medicinen som mycket väl kan vara både bättre och billigare.

Brister i behandlingsstudier leder inte bara till ineffektiv vård utan kan också orsaka lidande. I 1980-talets Japan startades massundersökningar för neuroblastom, en nervcellstumör som är vanligast hos barn. Screening infördes trots att det saknades evidens från välgjorda studier. Undersökningar från Kanada och Tyskland, som omfattade tre miljoner barn, visade senare att screeningprogrammet inte gjorde någon nytta. Däremot var skadorna tydliga. Operationer och kemoterapi med risk för allvarliga bieffekter hade genomförts i onödan. Enligt en specialist var screeningen inte bara värdelös, utan en orsak till överdiagnostik av tumörer som skulle ha försvunnit spontant.

Dåligt underlag

Tyvärr fattas beslut utifrån dåliga forskningsunderlag. Hur ska vi komma till rätta med det? Testing treatments svar är välgjorda metaanalyser och kontrollerade randomiserade studier. Författarna motiverar svaret på ett enkelt och tillgängligt sätt och levererar handfasta råd. De vill ingjuta större säkerhet när det gäller att bedöma för- och nackdelarna med en behandling och ta reda på om det finns bättre alternativ eller rent av bör upprättas en ny studie av nyttan.

De efterlyser också en dialog mellan alla berörda parter, behandlare, beslutsfattare och patienter. Vi behöver alla mer kunskap, inte bara för att kunna tolka forskningen utan också för att kunna mötas i en konstruktiv dialog när behandlingen är behäftad med osäkerhet.

Ett starkt budskap i Testing treatments är alltså att klinisk forskning är oerhört viktigt, men lika viktigt är att man kan tolka och avslöja dess brister. Detta förutsätter att det går att skilja sant från falskt. Men hur vet vi att just vår kunskap är mer sann än till exempel medicinmännens i andra kulturer? Är vetenskap en växande kunskapsbank som förräntar sig med experiment, randomiserade studier och metaanalyser?

Fakta ändras

Alan Chalmers bok Vad är vetenskap egentligen? som nyligen utkommit i en tredje upplaga, är ett svar på dessa komplicerade frågor. Chalmers, som är professor och vetenskapsfilosof vid Universitetet i Sydney, påpekar att det vi kallar fakta hela tiden förändras.  All vetenskap vilar på fakta från forskning. Men det vi kallar fakta ändrar sig hela tiden och tycks aldrig vara en stabil grund.

För inte så länge sedan lanserades cox-2-hämmare som nya och bättre smärtstillande medel, men dessa fick snart dras in på grund av risker för allvarliga hjärt-kärlbiverkningar. Länge trodde vi att magsår måste opereras eller behandlas med syrahämmande läkemedel tills det visade sig att magsår orsakas av en bakterie och framför allt bör behandlas med antibiotika.

Tillförlitighet

Teorier ändras eller byts ut i ljuset av nya fakta. Därför uppstår frågor om tillförlitlighet och relevans. Hur ska vi förhålla oss till detta? Det finns olika svar. Chalmers sökande efter vad vetenskap är reder ut vad som är rimligt och orimligt i dessa svar.

Medan Testing treatments är en direkt uppmaning till alla människor att ta del av forskningen utifrån ett evidensbaserat perspektiv så är Vad är vetenskap egentligen? en problemformulering kring själva evidensen.

Under den vetenskapliga historiens lopp har det utkristalliserat sig många olika teorier om hur man bör söka sanningen, det vill säga forska. Vad ska räknas som vetenskap? Varför duger till exempel inte astrologin som vetenskap? Chalmers svar sträcker sig över 250 sidor med början i grundläggande kunskaper om olika sätt att göra logiska slutledningar.

Falsk slutsats

För att visa hur vanskligt det kan vara att dra slutsatser från observationer, tar han ett drastiskt exempel: ”En kalkon märkte under sin första morgon på kalkonfarmen att han blev matad klockan 9. Sedan den erfarenheten upprepats varje dag i flera veckor, tyckte sig kalkonen tryggt kunna dra slutsatsen ´jag blir alltid matad 9 på morgonen´. Den slutsatsen befanns dock vara definitivt falsk, då kalkonen på julafton i stället för att matas fick halsen avskuren. Kalkonens resonemang ledde honom från ett antal observationer till en falsk slutsats…”

Huvudsakligen behandlar boken teorier och metoder i fysikens historia från 1600-talet och framåt. Författaren försöker utröna om de fysiska vetenskaperna kan ge en universell definition av vetenskap. Men någon sådan finner inte Chalmers. Det finns inga enkla svar på vad vetenskapen är.

Däremot förmedlar han, på ett ovanligt lättbegripligt och stundvis humoristiskt sätt, tankeströmningarna som påverkar dagens forskning. Det skapar perspektiv och insikter i stora frågor.

Christina Bergh, fil kand och frilansjournalist, Stockholm

Lästips

Chalmers AF. Vad är vetenskap egentligen? Tredje upplagan. Nora: Nya Doxa, 2007.

Evans I, Thornton H, Chalmers I. Testing treatments. Better research for better healthcare. London: British Library, 2006.

Ladda ner nr 1/2008 som pdf här