USA vill satsa stort på utvärdering

Smaka på det nya begreppet som snart är i var mans mun. CER, Comparative Effectiveness Research – fältet som den amerikanska kongressen vill satsa 1,1 miljarder dollar på. Som så ofta när någon vill lansera ett nytt begrepp talas det om paradigmskifte. Men är detta verkligen något nytt?

Egentligen inte. När den amerikanska vetenskapsakademiens Institute of Medicine nyligen analyserade sex olika definitioner av CER, fann de det som i Sverige kallas utvärdering av medicinska metoder och som bör användas som beslutsunderlag i vården.

I själva verket handlar satsningen om att försöka återupprätta en verksamhet som den amerikanska kongressen själv, efter en del politiska turer, vingklippte år 1995. Då skrotades nämligen pionjärarbetet vid Office of Technology Assessment (OTA), världens första vetenskapliga utvärderingsorgan för sjukvården. Det som nu sker är att landets ledning försöker blåsa liv i ett viktigt forskningsfält som USA länge ledde, men som landets senare makthavare till stor del kvävde.

Satsningen är naturligtvis glädjande och ytterst välbehövlig. Den nya administrationen har insett att man måste komma i kapp de andra nationer runt om i världen som inrättat särskilda utvärderingsorgan liknande SBU för att jämföra olika medicinska insatsers nytta, risker och kostnader så att man kan få mer och bättre vård för pengarna.

Därmed återtar den federala nivån sitt ansvar för att utvärdera de metoder som används i den gemensamt finansierade sjukvården. Inget paradigmskifte, snarare ett återuppvaknande ur en lång dvala, i ett land som har världens överlägset dyraste – men långt ifrån bästa – sjukvårdssystem. Men något nytt handlar det inte om.

När SBU inrättades år 1987 var det som nummer två av världens utvärderingsorgan för medicinska metoder (se sidan 15). Inte ens när OTA hade skapats 15 år tidigare var det någon helt ny tanke att medicinska metoder måste jämföras systematiskt innan de får bred spridning. Vi får vrida tillbaka klockan betydligt längre än så för att komma till de verkliga pionjärerna när det gäller att förespråka systematisk prövning av olika behandlingar. Före Archie Cochrane, före Austin Bradford Hill och till och med före James Lind i 1700-talets Storbritannien.

Faktum är att behovet av att testa medicinska teorier empiriskt beskrevs till exempel av medicinmannen Ibn Hindu i Teheran redan för över tusen år sedan: ”… pröva flera mediciner en i taget på kroppar av olika typ, om och om igen, varefter [medicinerna] var och en tillskrivs den effekt som ständigt återkommit vid deras användning”.

Men människans minne är kort, och intresset för att testa och jämföra behandlingsmetoder innan de tillämpas i full skala har som bekant varierat kraftigt genom åren. I ett historiskt perspektiv kan USA:s nysatsning på utvärdering av medicinska metoder få stor betydelse för folkhälsan – och det kommer inte en dag för tidigt.

Ragnar Levi, Redaktör