Urinläckare – träning, närmiljö och hjälp till toa kan minska läckage hos sköra äldre

Beroende på typ av urininkontinens kan läckaget minska med bäckenbotten-träning, operation med så kallad slyngplastik eller läkemedel. Att träna uppmärksamhet, gång och toalettbesök kan minska antalet läckage hos sköra äldre.

Personer som inte kan gå på toaletten själva, till exempel de allra sköraste äldre som har svårt att röra sig, kan läcka urin. Men även enkla åtgärder kan ha effekt. Hos sköra äldre kan uppmärksamhetsträning, gångträning och toaletträning minska antalet urinläckage, visar SBU:s granskning av forskningen på området.

För äldre personer som har ansträngningsinkontinens men som i övrigt är ganska friska hjälper bäckenbottenträning i kombination med fysisk träning. Hur många som erbjuds sådan behandling i dag är inte känt.

En annan metod som kan ha effekt vid ansträngningsinkontinens är operation där ett plastnät läggs in runt urinröret (slyngplastik). Även mycket gamla personer kan opereras – ålder är inget skäl att avstå från ingreppet, även om effekten kan vara lite sämre än hos yngre. Komplikationer förekommer i olika utsträckning i olika studier men är som regel lindriga. Vissa data talar för att äldre oftare än yngre drabbas av nya trängningsbesvär efter ingreppet, men det vetenskapliga underlaget är begränsat.

Risk för biverkningar

Vid trängningsinkontinens har så kallade antikolinerga läkemedel positiva effekter mot urininkontinens och minskar antalet läckage något, men risken för biverkningar hos äldre måste alltid vägas in. Hit hör muntorrhet, förstoppning och störning av kognitiva funktioner*. Biverkningsrisken är påtaglig hos äldre personer som har flera hälsoproblem samtidigt och annan pågående läkemedelsbehandling.

Samverkande

Urininkontinens kan bero på en rad olika medicinska orsaker, och särskilt hos de allra sköraste äldre rör det sig ofta om samverkande faktorer. Utredning är grunden för en effektiv behandling.

Läkemedel prövas ibland även för sköra äldre men det råder brist på studier – effekten av läkemedel har inte studerats tillräckligt för att balansen mellan nytta och risker i den här gruppen ska kunna bedömas.

Vid ren ansträngningsinkontinens hos äldre kvinnor kan läkemedlet duloxetin minska antalet läckage, men biverkningar är mycket vanliga. Dessutom saknas det studier som jämför denna medicinering med bäckenbottenträning som är den rekommenderade grundläggande behandlingen vid ansträngnings- och blandinkontinens.

Omkring var tredje person över 65 år, över en halv miljon människor i Sverige, har läckage av urin. Hur man upplever detta varierar, men ofta påverkas livskvaliteten och den vardagliga kontakten med andra människor. Många känner en ständig rädsla för att läcka, för lukt, och för att andra ska se att man läckt.

Varannan

Bland de personer som vårdas i hemmet av en anhörig uppges mer än varannan ha inkontinens. Närmiljön kan ha stor betydelse för effekterna av inkontinensen för personen; svårigheter att ta sig till toaletten, om det är lätt nå en toalett även på natten, möjliga hinder eller inredning som kräver stor uppmärksamhet, t ex mattor, trappor eller trånga dörrar, möjligheten till assistans.

Budskapet i rapporten är att det sällan är för sent att åtgärda urininkontinens. SBU:s genomgång av litteraturen på området visar också på ett stort behov av forskning om åtgärder som avser att hjälpa sköra äldre. [RL]

SBU:s slutsatser |  Inkontinens hos äldre och sköra äldre

• Ålder är inget hinder för behandling av urininkontinens. Det är viktigt att erbjuda dokumenterat effektiv behandling även till äldre.
• Utredning av urininkontinens är grunden för effektiv behandling. Beroende på typ av läckage, har urininkontinens hos äldre visats minska med hjälp av bäckenbottenträning, operation där ett plastnät läggs in runt urinröret (slyngplastik) samt läkemedel som har så kallad antikolinerg effekt. Effekten av dessa läkemedel är begränsad och risken för biverkningar (t ex försämrad tanke- och minnesförmåga, förstoppning och muntorrhet) måste beaktas. Biverkningar av operationen förekommer också.
• Det är sannolikt att basal omvårdnad för sköra äldre är viktigt för att påverka urininkontinens, men det saknas i stor utsträckning vetenskapliga studier. Exempel på grundläggande åtgärder som kan vara av värde är uppmärksamhetsträning, hjälp till toaletten och fysisk träning vid gång.
• Det saknas vetenskapliga studier av tillräcklig kvalitet för att bedöma metodernas kostnadseffektivitet.
• Forskning om förebyggande, lindrande eller botande åtgärder är mycket sparsam. Det finns ett stort behov av studier av god vetenskaplig kvalitet som avser åtgärder för att hjälpa sköra äldre.

Fakta

Trängningsinkontinens | Plötsligt påkommande svår kissnödighet, som kan variera från små skvättar till hela urinportionen, det vill säga upp till flera deciliter.

Ansträngningsinkontinens | Uppstår vid fysisk aktivitet som när man lyfter tungt, hoppar, joggar, skrattar, hostar, nyser eller reser sig från sittande eller liggande. Små skvättar urin avgår utan att man känner några trängningar. Vanligt hos kvinnor. Förekommer mer sällan hos män där symtomen i stället kan bero på överrinning. Ansträngningsinkontinens indelas i tre grader:

• Lätt: läckage vid hosta, nysning, lyft.
• Måttlig: läckage vid snabb promenad, gång i trappor.
• Svår: läckage vid byte av kroppsställning.

Blandinkontinens | Inslag av både trängnings- och ansträngningsläckage.

Överrinningsinkontinens | Uppkommer när en stor mängd urin finns i blåsan. Vanligast hos män, till exempel vid prostataförstoring. Hos kvinnor är orsaken oftast att blåsan eller bäckenbotten har opererats.

Tillfällig urininkontinens | Urininkontinens kan uppkomma tillfälligt framförallt hos äldre och kan akut försämras när man får nya läkemedel som diuretika eller om man fått en urinvägsinfektion, luftvägsinfektion med hosta eller om man har blivit förstoppad. Inkontinensen lindras när det primära problemet behandlats eller försvunnit.

Nattlig inkontinens | Att läcka urin på natten får naturligtvis stora konsekvenser vad gäller hygien och tvätt. Att behöva gå upp många gånger kan ge störd sömn och ge upphov till fall-olyckor.

Funktionell inkontinens | Innebär att man inte hinner till toaletten i tid på grund av fysisk eller mental oförmåga.

Täta trängningar/miktioner | Innebär att man måste kissa ofta. Kan vara väl så besvärligt men innebär inte urinläckage. Dock kan behovet av att kissa ofta vara svårt handikappande och inskränka rörligheten påtagligt.

Om rapporten

Behandling av urininkontinens hos äldre och sköra äldre. En systematisk litteraturöversikt (2013).

Projektledare SBU: Jenny Odeberg, odeberg@sbu.se. Ordförande: professor Margareta Hammarström.