Undvik logiska fällor och fel Exempel

Skilj mellan samband och orsak

Att det finns ett samband, en korrelation, mellan två företeelser betyder inte att det måste finnas ett orsakssamband mellan dem. Exempel: Att en viss gen är vanligare hos personer som är deprimerade behöver inte betyda att genen orsakar depression.

Att B inträffar efter A betyder inte att A orsakar B

Ofta misstolkas tidssamband som orsakssamband. På latin kallas detta logiska fel post hoc, ergo propter hoc (efter detta, alltså på grund av detta). Exempel: En patient drabbas av huvudvärk efter att ha fått massage. Det innebär inte nödvändigtvis att massagen orsakade huvudvärken. Att en patient blev bättre efter att ha tagit ett läkemedel behöver inte betyda att det var läkemedlet som gav förbättringen.

Nödvändig eller tillräcklig orsak?

Att en viss faktor krävs för att utlösa en viss effekt, betyder inte automatiskt att den räcker som ensam orsak. Det kanske krävs andra, samtidiga omständigheter. Exempel: Det krävs ett virus för att orsaka en viss infektion, men det behövs också gynnsam miljö och mottaglighet hos värden för att infektionen ska uppstå.

Brist på bevis eller bristfällig effekt?

Att vi saknar belägg för ett visst påstående innebär inte att påståendet är felaktigt. Att det saknas motbevis betyder inte heller att påståendet är sant. Exempel: Frånvaro av biverkningsrapporter om en viss behandling betyder inte att behandlingen är fri från biverkningar. Att det saknas bevis för att en behandling har effekt behöver inte betyda att den är verkningslös.

Skilj på grupp- och individmätning

Samband som enbart har uppmätts på gruppnivå behöver inte gälla på individnivå, eller tvärtom. Exempel: På länsnivå sågs ett negativt samband mellan rökvanor och hjärtsjukdomar. Men det är ett så kallat ekologiskt felslut att anta att detta gäller för individer. Tvärtom: hos individer ger rökning ökad risk för hjärtsjukdomar.

Effekter i subgrupp behöver inte gälla större grupp, och vice versa

Samband som gäller för en större grupp behöver inte gälla för en undergrupp. Och ett förhållande som gäller för en viss undergrupp behöver inte vara giltigt för en större grupp. Exempel: I en klinisk prövning av ett nytt läkemedel är patienternas sjukdomsstadium okänt. Även om läkemedlet visar sig vara effektivt för gruppen som helhet, är det inte givet att patienter i ett tidigt skede svarar på samma sätt som patienter som har haft sjukdomen länge.

Vilket är orsak och vilket är verkan?

Orsakssamband kan gå åt det ena eller det andra hållet – eller åt båda hållen. Exempel: Panikångest kan leda till alkoholproblem, och vice versa. När forskare undersöker detta samband måste de ta hänsyn till detta.

Undvik dominobevis

Det faktum att en viss händelse följs av en hel kedja av händelser, behöver inte betyda att den första händelsen kan sägas orsaka den sista. Exempel: Skilsmässa kan orsaka psykiska besvär, som kan leda till alkoholproblem, vilket ökar risken för skrumplever. Därmed kan man inte säga att det är skilsmässan som är orsak till skrumplevern.

Se upp med \"allt eller intet\"

Svartvit argumentation, eller falsk dikotomi, innebär att man felaktigt betraktar alla möjligheter utom två som uteslutna. Exempel: Att hjälp till rökstopp sällan fungerar, betyder inte att sådana åtgärder är meningslösa.

Källa: Jenicek M, Hitchcock DL. Logic and critical thinking in medicine. American Medical Association, 2005.