Tyckandets olidliga lätthet

Det sägs att vi lever i ett informationssamhälle, men ofta undrar jag om vi inte snarare lever i ett tyckarsamhälle. Åsikter först, fakta sen.

I tyckarsamhället betraktas fakta som överkurs. Däremot förväntas alla alltid ta ställning, och det blixtsnabbt. Genast ska tummen upp eller ner – fria eller fälla. Resultatet blir en störtflod av förhastade slutsatser, och detta gäller inte minst hälsofrågor. Jag säger bara: dieter, självtester, screeningprogram och psykiska sjukdomar. Visa mig den som inte har en åsikt.

I sin bok Tänka, snabbt och långsamt beskriver den Nobelprisbelönade psykologen Daniel Kahneman den mänskliga tendensen att dra förhastade slutsatser. Går vi bara på vårt första intryck är vi betydligt mer lättlurade än vi tror. Mänskligt tänkande, enligt Kahneman, sker nämligen enligt två olika principer som han kallar system 1 och 2. Ettan står för ett snabbt, mer eller mindre automatiskt tänkande, medan tvåan är långsammare och mer analytiskt. System 1 är alltid i farten. Som ett raster över verkligheten gör det ständiga snabbtolkningar. Fort och fel – forskningsresultat är alldeles för krångligt. System 2, däremot, både förstår statistik och kan ifrågasätta ettans tolkningar, men kräver både tid och medveten reflektion. Därför är tvåan ofta avstängd. Vi kör på ettans autopilot.

Att upptäcka detta är inte alltid så lätt. För när system 1 intuitivt tror på något, är vi benägna att tro att det också finns bevis för det. Ett medicinskt exempel: Åtgärder mot diabetes är viktigt för att förebygga hjärt-kärlsjukdomar, synförändringar, njurskador och försämrad nervfunktion i fötter och ben. System 1 säger ”bra, det behövs”. Men när American Diabetes Association år 2010 tänjde på begreppen genom att lansera ett tillstånd som kallas prediabetes fanns risken att system 1 snabbt skulle dra slutsatsen ”japp, åtgärder mot prediabetes är också bra för de är också förebyggande”. Det är då vi behöver system 2. Som professor emeritus John Yudkin nyligen påpekade (BMJ 2014;349:g4485) är det inte alls säkert att åtgärder mot prediabetes minskar dödlighet och sjuklighet. ”Detta återstår att bevisa”, säger system 2. Ändå har begreppet prediabetes fått internationell spridning.

Kahnemans modell är viktig även om förekomsten av två så distinkta system kanske kan ifrågasättas. Han påminner oss om att vi alla, och inte minst experter, älskar att förstärka våra första intryck och sadla våra käpphästar. I vården sker det ofta under den beprövade erfarenhetens flagg. Inte ens när vi möter fakta som motsäger bilden är det säkert att vi ändrar uppfattning. På psykologspråk kallas detta för confirmation bias, benägenheten att bara se den information som stöder våra antaganden och att blunda för det motsatta.

Att den evidens som finns numera dränks i en flod av tvärsäkert tyckande, gör inte saken lättare. I sociala medier går det ju lätt att hitta meningsfränder till vilken ogrundad åsikt som helst. Men medhåll är inte evidens.

SBU hejar på system 2.

RAGNAR LEVI, REDAKTÖR