Trycket bör sänkas bättre

Trycket bör sänkas ytterligare hos många som behandlas för högt blodtryck. Och vården kan göra mer för de personer som har både förhöjt tryck och flera andra riskfaktorer för hjärt-kärl¬sjukdom.

Det är huvudbudskapen i en ny rapport om högt blodtryck, hypertoni. SBU har med hjälp av en grupp experter granskat och vägt samman den tillgängliga forskningen på området.

I dag är det bara 20–30 procent av dem som får blodtrycksmedicin som verkligen kommer ner till ett tryck som minskar hälsoriskerna.

– Det är alldeles för få, säger Lars Hjalmar Lindholm, professor i allmänmedicin vid Umeå universitet och ordförande för SBU:s projektgrupp.

– På sikt finns det risker med ett högt tryck och att sänka det effektivt kan bevisligen förebygga allvarliga följdsjukdomar.

Starka belägg

Det finns starka vetenskapliga belägg för att behandlingen kan skydda mot slaganfall, hjärtinfarkt och förtida död hos både män och kvinnor med högt blodtryck. Ju högre tryck, desto större är risken för följdsjukdomarna.

Men risken är också större hos personer som förutom förhöjt tryck också är äldre eller röker, eller som också har någon annan riskfaktor, till exempel bukfetma eller förhöjda kolesterolvärden. Ännu större risk löper personer som samtidigt med högt blodtryck har hjärt-kärlsjukdom eller diabetes.

Grunden för att hjälpa personer med högt blodtryck är att åstadkomma en hälsosammare livsstil. I många fall handlar det om att få hjälp med att sluta röka, att röra på sig mer, gå ner i vikt, lägga om kosten, lära sig hantera stress och dricka mindre alkohol. Då kan blodtrycket och den övriga riskprofilen bli bättre, och då minskar också behovet av läkemedel.

Men många gånger räcker inte livsstilsåtgärderna, och då behövs läkemedel.

Prisskillnad

Jämförelser mellan olika klasser av läkemedel för patienter som har högt blodtryck men få andra riskfaktorer har inte visat några viktiga skillnader vad gäller nyttan av behandlingen, konstaterar rapporten*.

SBU:s direktör Nina Rehnqvist, professor i kardiologi, betonar att behandlingen av högt blodtryck kan bli betydligt mer kostnadseffektiv.

– Vården måste hushålla med resurserna, och det är ett stort problem att andelen patienter som behandlas med de billigaste likvärdiga läkemedlen stadigt har minskat. I stället får allt fler patienter preparat som ofta är tio gånger dyrare, som angiotensinreceptorblockerare.

– Visst är det bra att vi har flera behandlingsalternativ – patienter reagerar olika på samma åtgärd så man kan behöva pröva sig fram med olika kombinationer innan trycket sjunker tillräckligt.

Stor betydelse

Men prisskillnaderna mellan likvärdiga behandlingar kan få stor betydelse eftersom blodtrycksbehandling är vanligt.

I dag beräknas 1,8 miljoner vuxna svenskar ha ett övre, systoliskt tryck på minst 140 mm Hg, eller ett undre, diastoliskt tryck på minst 90 mm Hg. Omkring 80 procent av dem beräknas löpa åtminstone medelhög risk för hjärt¬kärlsjukdom, något som enligt gällande riktlinjer motiverar behandling av blodtrycket.

SBU:s biträdande chef Helena Dahlgren, som har lett blodtrycksprojektet, kommenterar:

– Om riktlinjerna följdes borde en halv miljon svenskar erbjudas behandling som i dag saknar det.

Att behandla fler personer och dessutom använda flerläkemedel per person skulle givetvis öka läkemedelskostnaderna. Men om läkarna, där det är möjligt, ordinerade de billigaste av likvärdiga alternativ så skulle man få bättre valuta för pengarna än idag, enligt rapporten.

– Vi visar också att resurserna gör mer nytta om behandlingen av patienter med hög eller måttlig risk blir bättre än om fler personer med låg risk börjar behandlas, säger Helena Dahlgren.

För många av dem som har fått medicin mot högt blodtryck är behandlingen inte tillräckligt effektiv. Enligt den nya rapporten är det en minoritet av de behandlade patienterna som når ner till ett tryck under 140/90 mm Hg, det mål som brukar anges i olika riktlinjer.

Byte eller tillägg

En orsak kan vara att patienten inte tar läkemedlet enligt ordinationen. Men ofta behöver man byta eller lägga till ytterligare läkemedel för att sänka trycket tillräckligt, enligt rapporten.

För patienter med diabetes eller njursjukdom är målet ett tryck under 130/80 mm Hg. I den här patientgruppen, liksom för personer med krans¬kärlssjukdom eller genomgånget slaganfall, är det särskilt viktigt att nå den önskade nivån på blodtrycket.

Den nya rapporten visar också på viktiga kunskapsluckor. Till exempel behövs fler studier som utvärderar effekterna av livsstilsåtgärder – grunden för all behandling av högt blodtryck.

* Ang atenolol, se www.sbu.se och Lancet 2004;364:1684-89.