Denna publikation publicerades för mer än 5 år sedan. Kunskapen kan ha förändrats genom att ny forskning tillkommit och att den visar på andra resultat. Det är dock mindre troligt att resultat med starkt vetenskapligt stöd förändras, även om nya studier tillkommer.

Vetenskap & Praxis

Testa dina kunskaper om ryggont!

SBU-rapporten Ont i ryggen, ont i nacken (2000) har använts för ett studiematerial från Svensk förening för allmänmedicin (SFAM), utformat av doktor Lars Englund. Frågorna och svaren är hämtade ur materialet och publiceras här i kortfattad form.

Fråga 1. En person har haft en veckas besvär av \"vanligt\" ont i ländryggen. Vilket av följande budskap har vetenskapligt stöd?

1 \"Håll dig i rörelse, men låt det ryggonda sätta gränsen för vad du skall göra!\"

X \"Håll dig i rörelse men räkna med att det kan göra ont. Låt inte detta begränsa din aktivitet!\"

2 \"Var försiktig när du belastar din rygg så du inte gör det ryggonda värre!\"

Fråga 2. Vilket av följande budskap till samma person har bäst vetenskapligt stöd?

1 \"Använd inte smärtlindrande tabletter efter behov för att kunna hålla dig igång! Då dämpar du kroppens naturliga smärtsvar som signalerar att du överbelastar din rygg.\"

X \"Använd gärna smärtlindrande tabletter efter behov för att kunna hålla dig igång!\"

2 \"Använd gärna smärtlindrande tabletter regelbundet för att kunna hålla dig igång!\"

Fråga 3. Vilket av följande läkemedel har bäst vetenskapligt stöd för samma person?

1 Paracetamol

X Bensodiazepiner

2 Muskelavslappande medel

Fråga 4. Vissa symtom är varningstecken på att det ryggonda kan ha en allvarligare bakgrund. I SBU-rapporten kallas de \"röda flaggor\". Vilket alternativ kan inte betraktas som en \"röd flagga\"?

1 Nattliga smärtor

X Smärtor som strålar ända ner i foten

2 Analgetikakrävande ryggsmärta hos barn

Fråga 5. Manuella behandlingsmetoder har starkare stöd i den nya SBU-rapporten jämfört med tidigare. Efter hur lång tid finns det stöd för att använda sådana metoder mot ländryggssmärta?

1 Omedelbart vid insjuknandet

X Inom 4 veckor

2 Efter 3 månader

Fråga 6. För långvariga nacksmärtor med utstrålning används ofta radiologiska metoder med avsikt att hitta diskbråck i halsryggen. Vilket vetenskapligt stöd ger rapporten för att operera sådana?

1 Inget stöd alls för effekt

X Stöd för smärtlindrande effekt men ingen effekt på rörlighet eller arbets förmåga

2 Stöd för smärtlindrande effekt och i någon grad även på arbetsförmåga men ingen effekt på rörlighet.

Fråga 7. Undersökning med magnetkamera visar ofta avvikande fynd även hos helt ryggfriska. Hur vanligt är sådant fynd i ländryggen?

1 Under 25 procent

X 30–40 procent

2 50–70 procent

Fråga 8. Vilket alternativ har störst betydelse för prognosen vid ryggont?

1 Biologiska faktorer

X Psykologiska faktorer

2 Biomekaniska faktorer

Fråga 9. Ryggont är vanligt och de flesta som har ont i ryggen söker inte vård. Vad skiljer den grupp som söker vård från dem som inte gör det?

1 Mer funktionsinskränkning

X Mer rädsla för allvarlig sjukdom

2 Fler episoder av ryggont tidigare

Fråga 10. Vilket av följande alternativ har inte visats ha effekt mot kroniskt ryggont?

1 Multidisciplinärt rehabiliteringsprogram

X Råd om att leva som vanligt

2 Träningsprogram

Fråga 11. Vid kroniskt ryggont används många metoder där effekterna är osäkra. Bara en av följande behandlingsmetoder har stöd i randomiserade kontrollerade studier. Vilken?

1 EMG-styrd biofeedback

X Antidepressiv medicinering

2 Manipulationsbehandling

Rätt svar

Fråga 1. Rätt svar: X Vid så pass kortvarigt ryggont är det viktigt att veta att smärtan inte är farlig utan kanske till och med att räkna med om man ska kunna bli bättre. Ett centralt budskap i SBU-rappporten är \"undvik att undvika\".

Fråga 2. Rätt svar: 2 Fortsatt aktivitet är så viktig att den helt klart uppväger den minimala risken att smärtlindring ska maskera någon allvarlig process bakom det ryggonda. SBU-rapporten ger stöd för regelbunden medicinering.

Fråga 3. Rätt svar: 1 Det finns även ett gott stöd för regelbunden medicinering med NSAID-preparat. Alternativ X och 2 rekommenderas inte på grund av risken för biverkningar och beroende. Smärtlindrande läkemedel kan göra det möjligt att leva som vanligt.

Fråga 4. Rätt svar: X SBU-rapportens \"röda flaggor\" på sidan 369 i volym I är viktiga för behandlaren att komma ihåg – även om de verkligen är sällsynta.

Fråga 5. Rätt svar: X Manuell behandling ger en tidsbegränsad effekt på smärta och rörlighet. Den vetenskapliga litteraturen ger inte stöd för att rutinmässigt använda manuell behandling redan vid insjuknandet, eller vid kroniska besvär - annat än för tillfällig smärtlindring.

Fråga 6. Rätt svar: I Här har studier inte kunnat påvisa att operation har effekt på smärta, rörlighet eller arbetsförmåga.

Fråga 7. Rätt svar: 2 Avvikande fynd förekommer alltså i de flesta MRT-undersökningar av ländryggen. Även diskbråck förekommer ofta hos individer utan ryggsmärtor.

Fråga 8. Rätt svar: X Vad rapporten kallar psykologiska faktorer handlar om individens sätt att hantera sina besvär och i hur hög grad de tillåts påverka det dagliga livet.

Fråga 9. Rätt svar: X Ungefär en fjärdedel av dem som får ryggont söker vård. De avviker i sina allmänna farhågor och överväganden kring sjukdomen - hur framtiden ser ut och om sjukdomen kan vara farlig.

Fråga 10. Rätt svar: X Om smärtan har kvarstått flera månader är rådet att leva som vanligt ineffektivt utan kan framstå som ett hån.

Fråga 11. Rätt svar: 2 Antidepressiv behandling har jämförts med placebo i fyra studier. Man såg inga signifikanta skillnader i fråga om vare sig smärta eller depression. Evidensgraden för avsaknad av effekt var måttlig. Det fanns måttlig evidens för att biofeedback har sämre effekt än flera andra metoder. Beträffande manipulationsbehandling finns det stark evidens för att den ger kortvarig smärtlindring – bättre än placebo och bättre än de alternativ som prövats. För långtidseffekter är resultaten motsägande.