Statens beredning för medicinsk och social utvärdering
Denna publikation publicerades för mer än 5 år sedan. Kunskapen kan ha förändrats genom att ny forskning tillkommit och att den visar på andra resultat. Det är dock mindre troligt att resultat med starkt vetenskapligt stöd förändras, även om nya studier tillkommer.
Tarmsjuka – oklar nytta av att filtrera blodet vid inflammatorisk tarmsjukdom
Dela sidan på Facebook
Dela sidan på LinkedIn
Dela sidan på X
Dela sidan via E-post
Att filtrera blodet vid ulcerös kolit ger ett resultat som verkar vara jämförbart med kortisonbehandling. Men få studier har genomförts, och nyttan av så kallad leukocytaferes behöver klargöras ytterligare.
På senare år har allt fler sjukhus börjat behandla inflammatorisk tarmsjukdom genom att filtera ut vita blodkroppar ur blodbanan. Samtidigt kan befintliga studier av ulcerös kolit inte visa om blodfiltrering leder till ett bättre resultat än standardbehandling med kortison, eller placebo. När det gäller Crohns sjukdom saknas randomiserade studier.
SBU betonar att det är angeläget att väl utformade och tillräckligt stora studier genomförs för att fastställa nyttan med leukocytaferes. Forskningen på området är sparsam och visar motsägande resultat.
Biverkningar
De studier som har gjorts tyder på att blodfiltrering ger färre och mildare biverkningar, åtminstone på kort sikt. När det gäller eventuella bieffekter av blodfiltrering på längre sikt saknas kunskap.
Ulcerös kolit och Crohns sjukdom är de vanligaste kroniska inflammatoriska tarmsjukdomarna. Tillsammans förekommer de hos en procent av Sveriges befolkning.
En förhoppning är att aferes ska kunna hjälpa patienter som inte får tillräcklig effekt av kortison eller annan immunhämmande behandling. Syftet är att dämpa inflammationen och på det sättet lindra deras symtom, som kan vara blod i avföringen, trängningar till tarmtömning, ökad avföringsfrekvens och diarré.
Vid behandlingen tappas blod ut via en venkateter. Blodet filtreras och återförs sedan till blodomloppet. [CW]
SBU:s bedömning av kunskapsläget
De vanligaste kroniska inflammatoriska tarmsjukdomarna är ulcerös kolit och Crohns sjukdom. Leukocytaferes är en metod som syftar till att lindra symtomen hos patienter med medelsvår till svår inflammatorisk tarmsjukdom.
- Det finns få studier av tillräcklig kvalitet avseende leukocytaferesbehandling vid inflammatorisk tarmsjukdom. Vad gäller Crohns sjukdom har ingen randomiserad studie påträffats. Därför är det angeläget att väl utformade och tillräckligt stora studier genomförs för att klargöra metodens effektivitet vid inflammatorisk tarmsjukdom.
- Det går inte att avgöra om leukocytaferes vid medelsvår till svår ulcerös kolit leder till bättre behandlingsresultat än konventionell läkemedelsbehandling med kortikosteroider, eller placebobehandling (motsägande vetenskapligt underlag*). De studier som jämfört aferes- med steroidbehandling tyder på att behandlingarna ger jämförbara resultat.
- Jämfört med steroidbehandling har aferesbehandling både färre och mildare biverkningar under behandlingstiden. Kunskap saknas om eventuella biverkningar av leukocytaferes på längre sikt, medan det är väldokumenterat att långtidsbehandling med kortikosteroider medför betydande risk för biverkningar.
- Aferesbehandling kostar mer än konventionell läkemedelsbehandling1. Det vetenskapliga underlaget är otillräckligt för att bedöma metodens kostnadseffektivitet.
1 Behandling med så kallade biologiska/immunmodulerande läkemedel (t ex infliximab) omfattas inte.
Till rapporten Leukocytaferes vid inflammatorisk tarmsjukdom, främst ulcerös kolit