Statens beredning för medicinsk och social utvärdering
Denna publikation publicerades för mer än 5 år sedan. Kunskapen kan ha förändrats genom att ny forskning tillkommit och att den visar på andra resultat. Det är dock mindre troligt att resultat med starkt vetenskapligt stöd förändras, även om nya studier tillkommer.
Syrebrist – Kylbehandling kan rädda nyfödda men fortsatt uppföljning behövs
Dela sidan på Facebook
Dela sidan på LinkedIn
Dela sidan på X
Dela sidan via E-post
Allvarlig syrebrist hos barn i samband med förlossningen är ovanligt men kan få mycket svåra följder. Det finns måttligt stöd för att kylbehandling minskar risken för att barnet dör eller får ett svårt funktionshinder. Men fortfarande krävs mer kunskap om biverkningar, komplikationer och hur metoden bäst ska tillämpas.
Kylbehandling används på ett tiotal sjukhus i Sverige som komplement till den etablerade behandlingen, där bland annat intensivvård ingår. Målgruppen är nyfödda som visat symtom på hjärnskada (hypoxisk ischemisk encefalopati, HIE) till följd av en kombination av syrebrist och nedsatt blodförsörjning, så kallad förlossningsasfyxi.
Vid allvarlig asfyxi avlider upp till 60 procent av barnen. Mellan 50 och 200 svenska barn per år som drabbas av måttlig till svår HIE kan komma i fråga för kylbehandling.
SBU:s granskning visar att det finns ett måttligt starkt vetenskapligt stöd för att kylbehandling minskar risken för att barnen dör eller drabbas av svårt funktionshinder. Barnen har följts upp till 18 månaders ålder. Det finns inget som tyder på allvarliga biverkningar eller komplikationer i samband med behandlingen i de studier som SBU granskat. Men eftersom dessa inte har lagts upp för att kunna besvara sådana frågor kan SBU inte dra några säkra slutsatser av detta.
Det går heller inte att säga utifrån den forskning som finns om kylbehandling är kostnadseffektivt eller inte. Den relativt låga merkostnaden och befintliga forskningsresultat talar dock för det.
SBU betonar också att metoden måste fortsätta följas upp, till exempel genom ett centralt kvalitetsregister. [JT]
Metoden
Inom sex timmar efter födelsen kyls barnets kropp med kylmadrass eller kylmössa till 33–35 grader, under noggrann övervakning. Specialistkompetens och särskild utrustning krävs. Sedan värms barnet sakta upp igen till normal kroppstemperatur. Metoden ersätter inte sedvanlig behandling med intensivvård. Merkostnaden per behandlat barn är 5000–10000 kronor plus uppföljning och ev transport.
SBU:s bedömning av kunskapsläget
Förlossningsasfyxi innebär att barnet i samband med födelsen drabbas av en kombination av syrebrist och nedsatt blodförsörjning. Om asfyxin är allvarlig kan barnet kort efter födelsen utveckla symtom på hjärnskada, så kallad hypoxisk ischemisk encefalopati (HIE). Vid måttlig till svår asfyxi kan skadorna på hjärna och andra organ till följd av syrebrist bli mycket allvarliga, och en del av barnen avlider. Hos dem som överlever finns en ökad risk för måttliga eller svåra funktionshinder, t ex i form av cerebral pares (CP) eller syn- och hörselskador. Kylbehandling är en ny metod för behandling av HIE efter asfyxi i samband med födelsen och ges som ett komplement till sedvanlig symtomlindrande behandling.
- Kylbehandling av fullgångna nyfödda barn som har drabbats av måttliga eller svåra symtom på hjärnskada (HIE) till följd av allvarlig förlossningsasfyxi minskar risken för att barnen dör eller drabbas av svårt funktionshinder (Evidensstyrka 2)*. Det vetenskapliga underlaget är dock otillräckligt* för att bedöma metodens effekter på längre sikt än 18 månader.
- Det vetenskapliga underlaget är otillräckligt* för att dra säkra slutsatser om biverkningar och komplikationer relaterade till kylbehandling. Inga allvarliga biverkningar eller komplikationer har identifierats i de studier som granskats i denna rapport, men dessa studier har inte varit specifikt upplagda för att studera detta.
- Det vetenskapliga underlaget är otillräckligt* för att dra säkra slutsatser om metodens kostnadseffektivitet. Det faktum att metodens merkostnader är relativt måttliga och effekterna goda, talar dock för att metoden är kostnadseffektiv.
- Det är oklart hur behandlingen ska utföras på bästa sätt. Därför är det viktigt att erfarenheter och resultat av behandlingen följs upp, t ex med hjälp av ett centralt kvalitetsregister. Det är också angeläget med fortsatt forskning för att vinna kunskap om optimal praxis och eventuella komplikationer och biverkningar.
Om rapporten
Kylbehandling av nyfödda barn som drabbats av allvarlig syrebrist under förlossningen. SBU Alert-rapport 2009-01. Kontaktperson: Karin Rydin, rydin@sbu.se. Rapporten har tagits fram av SBU i samarbete med Uwe Ewald, adj professor, Akademiska sjukhuset, Uppsala, och Fredrik Serenius, adj professor, Umeå universitet.