Statens beredning för medicinsk och social utvärdering
Denna publikation publicerades för mer än 5 år sedan. Kunskapen kan ha förändrats genom att ny forskning tillkommit och att den visar på andra resultat. Det är dock mindre troligt att resultat med starkt vetenskapligt stöd förändras, även om nya studier tillkommer.
Stora skillnader i praxis när njurarna testas
Dela sidan på Facebook
Dela sidan på LinkedIn
Dela sidan på X
Dela sidan via E-post
I dag vet ingen vilken metod som är bäst när det gäller att skatta njurarnas funktion. Ett pågående SBU-projekt granskar metoderna kritiskt och kartlägger praxis i vården.
Att kontrollera hur njurarna fungerar är ofta angeläget i vården. Varje år utförs 10 miljoner analyser av kreatinin i Sverige. Samtidigt blir det nyare och oftast något dyrare testet cystatin C allt vanligare. Bland kliniker går åsikterna isär om vilket test som är bäst. Eftersom det handlar om så många prover varje år, kan valet få betydande ekonomiska konsekvenser.
I SBU:s pågående utvärdering på området kartläggs också dagens praxis. Mycket tyder på att rutinerna skiljer sig åt inom landet. Analys av cystatin kräver investering i ny apparatur och har införts snabbare på vissa håll. Både det totala antalet njurfunktionsanalyser per 1000 invånare och fördelningen mellan kreatinin- och cystatin C-test varierar.
Tabellen här intill visar antalet kreatinin- och cystatintester per 1000 invånare vid svenska laboratorier år 2009. SBU-rapporten beräknas vara klar hösten 2012. [RL]
Om projektet
Endogena markörer för skattning av njurfunktion. Ordförande: Carl-Gustaf Elinder, professor. Projektledare, SBU: professor Ingegerd Mejare, mejare@ sbu.se. Planerad publicering: vintern 2011/12