Denna publikation publicerades för mer än 5 år sedan. Kunskapen kan ha förändrats genom att ny forskning tillkommit och att den visar på andra resultat. Det är dock mindre troligt att resultat med starkt vetenskapligt stöd förändras, även om nya studier tillkommer.
Stämmer diagnosen?
Inte ens de bästa behandlingarna gör nytta om diagnosen är felaktig - tvärtom kan de göra skada. Men nya metoder att ställa diagnos sprids ofta lika brett som nya behandlingar, och forskningen om dem måste granskas lika kritiskt.
Rätt diagnos är första steget mot effektiv behandling. Många forskare söker därför efter nya metoder som kan ge vårdgivare och patienter säkrare besked.
Men forskningen om träffsäkerhet och känslighet hos nya diagnosmetoder har ofta metodproblem. Det kan gälla studier av allt från enkla kliniska undersökningar och teststickor för blodprover till avancerad apparatur.
– Ett klassiskt metodproblem är att nya diagnosmetoder testas på ett snett urval av patienter, säger Penny Whiting, forskare vid Health Services Research Collaboration, University of Bristol.
– Resultaten av sådana studier kanske inte gäller för patienter som har andra sjukdomar samtidigt eller tillhör en annan åldersgrupp.
– Diagnosmetoderna kan också ha testats vid olika tillfällen, trots att patientens hälsa kan ha förändrats under tiden, säger Penny Whiting.
Tillsammans med kolleger vid SBU:s systerorganisationer i Storbritannien och Nederländerna har hon utvecklat en checklista som omfattar de 14 frågorna i tabellen nedan.
– Frågorna tydliggör att varje ny metod att upptäcka sjukdom ska jämföras med bästa befintliga metod – men utan att resultaten av de båda teknikerna kombineras. Varje metod måste prövas separat.
Checklistan kan vara ett stöd när värdet av nya diagnosmetoder ska bedömas.
Om man kommer fram till att det finns tillräckligt stöd för att en diagnosmetod ger riktiga testsvar, återstår ändå den viktigaste frågan – hur hjälper det patienten? Finns det effektiv behandling för den som har fått rätt diagnos?