Statens beredning för medicinsk och social utvärdering
Denna publikation publicerades för mer än 5 år sedan. Kunskapen kan ha förändrats genom att ny forskning tillkommit och att den visar på andra resultat. Det är dock mindre troligt att resultat med starkt vetenskapligt stöd förändras, även om nya studier tillkommer.
Sjukskrivning – åtta dagar eller sjuttioen?
Dela sidan på Facebook
Dela sidan på LinkedIn
Dela sidan på X
Dela sidan via E-post
Nedsatt arbetsförmåga är ett tänjbart begrepp. Det är inte alltid självklart om patienten över huvud taget bör sjukskrivas. Hur lång period som är motiverad och om patientens arbetsförmåga är nedsatt till 25, 50, 75 eller 100 procent är kanske ännu mindre självklart. Inte oväntat varierar bedömningen från doktor till doktor när de ställs inför samma fråga.
Begreppet arbetsförmåga är bristfälligt definierat. Förmodligen handlar det om en kombination av patientens motivation att arbeta och hans eller hennes möjligheter att uppfylla jobbets fysiska och psykiska krav. Självklart blir bedömningen färgad av läkarens egna värderingar.
En svensk rapport från 1993 belyser problemet. Två hundra distriktsläkare ombads föreslå utredning, behandling och sjukskrivning för fingerade patientfall. Åttio procent av läkarna svarade. Samtliga fall var hämtade från primärvården - övre luftvägsinfektion, ryggbesvär, högt blodtryck, bronkit, förstorad prostata och psykisk insufficiens. För varje fall beskrevs symtom, undersökningsfynd, sjukhistoria och patientens sociala situation inbegripet yrke och familj.
Det sammanlagda antalet sjukdagar som varje läkare föreslog varierade kraftigt. De två extremfallen var en doktor som föreslog åtta dagar och en annan som föreslog 71. Däremellan – med stor spridning – återfanns deras kolleger.
Författarna konstaterar att läkare sjukskriver olika länge för samma diagnos. Enligt deras beräkningar svarade sjukskrivningen genomsnittligt för mellan 20 och 88 procent av kostnaderna beroende på diagnos.
Det finns många tänkbara förklaringar till att sjukskrivningen varierar. Allt från att vissa läkares arbetsbelastning är så hög att de hellre sjukskriver en längre period direkt än tar tillbaka patienten på återbesök för att förlänga intyget, till att olika läkare tolkar patientens sociala situation på skilda sätt eller värderar patientens egna önskemål olika.
Praxis för sjukskrivning skulle behöva diskuteras och omprövas ytterligare inom ramen för medicinsk fortbildning.