Sensation eller fakta?

Material i pressen som berör hälso- och sjukvård har högt läsvärde, och det är många ämnen och aktörer i vården och forskarvärlden som tävlar om läsarnas uppmärksamhet.

– Massmedierna kan påverka spridningen av metoder för diagnos och behandling, säger Peter Garpenby, tidigare journalist på Norrköpings Tidningar och numera forskare vid Centrum för Utvärdering av Medicinsk Teknologi, Linköpings universitet. Ett av hans intressen som forskare har varit massmediernas rapportering om sjukvård och medicinsk vetenskap.

Kan fungera som reklam

– Många läkare, forskare och industrirepresentanter inser att publicitet kan påverka den egna verksamheten och till exempel fungera som reklam.

– Efter skriverierna 1989 om fästingburen borreliainfektion ökade efterfrågan på vaccin mot insektsburna infektioner, även i delar av landet där de är sällsynta.

– Ett annat exempel är rapporteringen om lyckade hjärttransplantationer, som troligen beredde väg för den teknologin.

Ställer krav

Medicinens förhållande till massmedierna är komplicerat. Å ena sidan är positiv publicitet eftersträvansvärt. Å andra sidan ställer massmedierna krav på förenkling som kan gå stick i stäv mot det vetenskapliga sättet att arbeta.

– En bra nyhet ska ha en början och ett slut, den ska ha personanknytning och gärna rymma dramatik. Kampen om uppmärksamheten kräver en helt annan rapportering än den som medicinska forskare är vana vid. Målgruppen är en annan, och konkurrensen om läsarens intresse benhård.

Medierna som arena

Peter Garpenby beskriver massmedierna som ett slags arena för aktörerna på det medicinska området, till exempel forskarna och den övriga läkarkåren, regeringen och den politiska oppositionen, myndigheter och intresseorganisationer.

– Det blir ett växelspel mellan aktörerna och massmedierna. Aktörerna har intresse av att föra fram vissa frågor, och medierna väljer ämnen och vinklingar, vilket i sin tur påverkar hur ämnet tas upp vidare.

– Inte oväntat får de spektakulära ämnena – de hjältemodiga insatserna, de "lovande" forskningsresultaten, nedläggningar av sjukhus – ofta det största utrymmet.

Peter Garpenby berättar om en systematisk genomgång han har gjort av nyhets- och debattartiklar om hälso- och sjukvård.

Positiv grundton

Under tre vårmånader 1988 samlades material från Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter, Göteborgsposten och Arbetet. Totalt infördes 58 artiklar om medicinsk teknologi.

– Bland dem var psykiatri, långvård och primärvård klart ovanligare än till exempel cancervård och hjärt-kärlsjukdomar. Och grundtonen när det gällde medicinsk teknologi var positiv.

– Preliminära och "lovande" forskningsresultat rapporterades oftare än misslyckanden, precis som i den medicinska fackpressen.

Fungerar sämre

Peter Garpenby anser att massmedierna ytterst sällan lyckas belysa olika ståndpunkter inom den medicinska professionen. Här fungerar journalistiken sämre än till exempel vad gäller politisk rapportering.

– Det borde finnas plats för kritisk analys även inom medicinjournalistiken. När gränsen för det tekniskt möjliga inom medicinen hela tiden vidgas, samtidigt som resurserna är begränsade, är det viktigt att medierna inte förmedlar en enögd bild av nya metoder. Det är lika viktigt här som inom politisk journalistik.

Lästips

Carlsson P, Garpenby P, Bonair A. Kan sjukvården styras? Linköping: CMT, 1991.

d´Adler M A. The Transfer of Medical Information: A Journalist´s View. Intl Journal of Technology Assessment in Health Care, 1988; 4:59-63.