Statens beredning för medicinsk och social utvärdering
Screening plus stödsamtal mot ohälsosamt drickande
Dela sidan på Facebook
Dela sidan på LinkedIn
Dela sidan på X
Dela sidan via E-post
Enligt en systematisk översikt som SBU har granskat, har screeningfrågor i primärvård plus beteendeinriktade stödsamtal minskat drickandet något hos patienter som konsumerar mer alkohol än rekommenderad maxgräns i USA men som sökt för andra problem.
Översikten, publicerad i medicintidskriften JAMA, kommer från US Preventive Services Task Force. Det är en expertpanel som utses av en amerikansk myndighet och som finansieras via landets hälso- och socialdepartement.
Resultaten gäller generella screeningmetoder inom primärvård – standardiserade frågor som ska visa vem som dricker mer alkohol än den rekommenderade maxgränsen i USA*. Studierna i översikten avser personer som saknar direkta tecken på hälsoskadligt drickande och som har kontaktat primärvården av andra skäl. Personer som hade en psykos eller som sökte vård på akutmottagning ingår inte.
Resultaten visar att screeningfrågorna fångar upp många av dem som dricker mer än maxgränsen, men svaren kan också ge en felaktig bild. Mellan 15 och 30 procent av alla som faktiskt dricker ohälsosamt upptäcks inte, och många anges ha en ohälsosam konsumtion trots att detta inte är fallet – något som kan innebära ett etiskt problem, påpekar SBU. Huruvida screeningen också kan inverka negativt på människors hälsa kunde inte bedömas i översikten eftersom studier saknades.
Nästa fråga var om beteendeinriktade stödsamtal (eng. counselling) kan minska ohälsosam alkoholkonsumtion och hälsoproblem hos dem som har identifierats genom screening. I studierna omfattade samtalen några tillfällen med utbildning, feedback om den egna konsumtionen och råd om hur denna kunde minskas.
I fråga om vuxna personer visar översikten att sådana stödsamtal ger viss minskning av ohälsosam alkoholkonsumtion – ett resultat som har måttlig vetenskaplig tillförlitlighet. Möjligen minskar också vissa skador på hälsan, men detta fynd har lägre tillförlitlighet.
Också hos ungdomar är det möjligt att beteendeförändrande stödsamtal ger viss minskning av ohälsosamt drickande, men i den här gruppen är resultatet mer osäkert, och eventuella hälsoeffekter bland unga kan inte bedömas alls. Översiktsförfattarna fann inget som tyder på att stödsamtalen skulle kunna inverka skadligt på hälsan.
Sbu bedömer att de amerikanska och andra primärvårdsammanhang som har studerats liknar svensk primärvård, samtidigt som kulturella skillnader i attityder till alkohol kan begränsa resultatens överförbarhet. Det är också oklart om resultaten av screening och insatser i primärvård skulle vara desamma inom socialtjänsten och på LSS-området.
I sin kommentar pekar SBU-gruppen på flera andra begränsningar. Beteendeförändrande stödsamtal är den enda insats som översikten tar upp, men det kan finnas annan behandling i primärvård som är mer effektiv än enbart stödsamtal. Förebyggande insatser riktade till ungdomar belyses inte heller.
Slutligen har översiktsförfattarna inte undersökt om kostnaderna för screening står i rimlig proportion till nyttan. [RL]
*Det saknas enighet mellan länder om hur riskkonsumtionska definieras. Den kommenterade översikten tillämpar amerikanska gränser, där ohälsosam konsumtion bland annat betyder mer än 98 g alkohol per vecka för män från 65 år och uppåt och för kvinnor, samt över 196 g alkohol per vecka för män 21–64 år.
Om kommentaren
Screening och beteendeförändrande stödsamtal (counselling) för att minska ohälsosam alkoholkonsumtion. SBU, 2020.
Projektledare SBU: Knut.Sundell@sbu.se Granskare: Sven Andréasson, professor i socialmedicin, Karolinska institutet, Solna, samt Peter Wennberg, professor i socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning, Stockholms universitet.
Kommenterad översikt: O’Connor EA, et al. Screening and behavioral counseling interventions ... JAMA 2018;320:1910-28.
Hela kommentaren finns på www.sbu.se/2020_09