SBU utvärderar terapier mot sömnbesvär

Andelen personer mellan 20 och 30 år som uppger att de har sömnbesvär har ökat kraftigt på två årtionden. Behandlingsmetoderna är omdiskuterade. Nu granskas området av SBU.

Den vanligaste behandlingen av sömnproblem, insomni, är läkemedel. Rekommendationer brukar ange att sömnmediciner ska användas kortvarigt, men många människor, särskilt de äldre, får läkemedel under lång tid. Samtidigt är okunskapen stor om medicinernas effekter och bieffekter liksom om kostnadseffektiviteten.

– Medvetandet om sömnproblem måste höjas, säger Torbjörn Åkerstedt, professor och forskare vid Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska institutet. Han är en av experterna i SBU:s projektgrupp.

– Insomni är sällan huvuddiagnos eller ens bidiagnos när läkare förskriver sömnmedel. Och trots att det finns andra alternativ vid sidan av läkemedel, är nog många doktorers kunskap begränsad till det senaste preparatet, tror Torbjörn Åkerstedt.

Sämre på att avsluta

– Dessutom verkar många läkare vara betydligt bättre på att inleda medicineringen än att försöka avsluta den.

– Intrycket av att det finns förutfattade meningar och bristande kunskap på området förstärks av att förskrivningen varierar mellan olika delar av landet, förklarar han. 

Egenvård ingår

SBU:s pågående projekt om sömnbesvär innefattar också olika psykologiska metoder, musikterapi och avslappning, liksom olika komplementära eller alternativmedicinska åtgärder. Även egenvård och metoder som används i förebyggande syfte ingår.

Den tillgängliga forskningen om metoderna ska samlas in och granskas. Några av de viktigaste effektmåtten i projektet är total sömntid, sömnkvalitet, grad av besvär under dagtid, hur lång tid det tar att somna, hur ofta man vaknar under natten och hur snabbt man i så fall somnar om.

Risken för komplikationer och biverkningar vid olika behandlingar kommer också att jämföras. Det gäller sådant som beroende, missbruk, förgiftningar, fallskador och trafikolyckor.

I samarbete med kvalitetsrådet inom Svensk förening för allmänmedicin kommer projektgruppen dessutom att kartlägga allmänläkares praxis när det gäller behandling av insomni.

Sedan kommer praxis att jämföras med det vetenskapliga underlaget, så att SBU kan visa på viktiga möjligheter att förbättra vården.

Även äldrevården kommer att ha nytta av SBU:s resultat, enligt Ingemar Eckerlund som är hälsoekonom och projektledare på SBU.

Rutiner inverkar

– När det gäller förbättringsmöjligheter kommer vi att undersöka hur äldrevårdens rutiner och organisation inverkar på sömnbesvär hos äldre, säger han.

– Det talas till exempel om att gamla människor som bor på institutioner med låg personaltäthet får gå till sängs så tidigt att de av den orsaken vaknar på natten.

– Vi skulle vilja ta reda på om det finns något underlag för den uppfattningen och vad som i så fall kan göras åt saken, säger Ingemar Eckerlund.
Rapporten beräknas publiceras hösten 2009. [RL] 

Fakta om sömnbesvär

Sömnbesvär är ett vanligt hälsoproblem i Sverige. Besvären förekommer oftare hos äldre och bland kvinnor, samt i socialt och ekonomiskt svaga grupper. Omkring 30 procent av alla kvinnor och 20 procent av männen har sömnproblem. Omkring 10 procent har uppskattats ha så uttalade besvär att de uppfyller kriterierna för diagnosen insomni.

Personer som söker hjälp för besvären kommer oftast för att de upplever att de sover för lite eller för dåligt, så att de mår och fungerar sämre. De har svårt att somna, vaknar för tidigt eller vaknar på natten och har svårt att somna om. En del personer har en kombination av dessa besvär.

I medicinsk litteratur används ofta termen insomni som kan vara primär eller sekundär. Vid primär insomni finns ingen känd bakomliggande sjukdom. Sekundär insomni hänger samman med andra hälsoproblem och är klart vanligast.

Sömnbesvär kan bli långvariga. I en svensk studie som följde en grupp personer mellan 45 och 65 år, visade det sig att tre fjärdedelar av dem som rapporterade insomnisymtom 1983 gjorde det även tolv år senare. Insomni är också förknippat med högre sjukfrånvaro, ökat vårdsökande och sämre social funktion. På befolkningsnivå finns även ett samband med ökad dödlighet och sjuklighet.

Ingen vet varför sömnbesvär blir allt vanligare. En tänkbar orsak som har diskuterats är ”24-timmarssamhället”, med ökade krav på effektivitet, särskilt i arbetslivet, och ett växande kontinuerligt informationsflöde.  Även ökad användning av alkohol, koffein och andra sömnstörande ämnen kan bidra.

Vetenskap & Praxis nr 3/4 2008 (pdf)