SBU upplyser om metod mot hälsporre

Upplysningstjänstens svar i sammandrag

Stötvågsterapi används bland annat för att behandla långvarigt besvär av plantar fasciit. Metoden innebär att stötvågor transporteras till vävnaden via en applikator som läggs direkt mot smärtområdet. Metoden används av naprapater och kiropraktorer i Sverige, men verkar vara ovanlig inom exempelvis traditionell ortopedi och sjukgymnastik.

Två systematiska litteraturöversikter som gäller plantar fasciit har utvärderat effekten av stötvågsterapi jämfört med placebo eller behandling med låg total energimängd. Översikterna inbegriper 2 528 respektive 897 patienter i totalt 16 randomiserade kontrollerade studier (RCT). Två av orginalstudierna återges i båda översikterna.

Enligt översikternas författare är det ett problem att studierna är så olika i fråga om försöksdeltagare och behandlingsmetoder. I många studier är dessutom blindningen ofullständig, och randomiseringstekniken tvivelaktig eller dåligt beskriven. En av översikterna visar ingen signifikant skillnad mellan stötvågsterapi och placebo.

En översikt har använts som underlag för en riktlinje från NICE*, som i sin tur påpekar att resultaten är motstridiga. Översikternas författare framhåller att det behövs flera större studier av högre kvalitet och med bättre utfallsmått för att kunna dra säkrare slutsatser.

Upplysningstjänsten fann två RCT som har publicerats efter den senaste översiktens litteratursökning. Båda dessa studier avser stötvågsterapi med låg energi. Den ena studien omfattar 125 patienter och visar bättre effekt av stötvågsterapi jämfört med placebo. Den andra studien av 25 patienter visar ingen signifikant skillnad mellan grupperna.

Stötvågsterapi är en metod under utveckling och formerna är inte standardiserade. Antalet stötvågor per behandling, energiinnehållet per stöt och antalet behandlingstillfällen varierar. Det är även oklart hur låg total energimängd som kan betraktas som placebobehandling.

Sammanfattningsvis redovisar tillgängliga översikter inga effekter eller motstridiga resultat av stötvågsterapi mot plantar fasciit jämfört med placebo. Studierna är ofta små och de skiljer sig åt avseende såväl försöksdeltagare som metoder. Många av studierna uppvisar betydande metodproblem.

Sammantaget är underlaget otillräckligt för att bedöma om stötvågsterapi har bättre effekt än placebo på smärta eller rörelse- och aktivitetsförmåga vid plantar fasciit. Detta svar har inte beaktat ekonomiska, etiska eller samhälleliga aspekter.

* National Institute for Health and Clinical Excellence, Storbritannien. Svaret från SBU:s Upplysningstjänst finns på www.sbu.se. Där kan du även ställa frågor om du är beslutsfattare i vården och behöver kunskapsunderlag inför inköp och rutinförändringar.

Systematiska litteraturöversikter

NICE, National Institute for Health and Clinical Excellence. Interventional procedure overview of extracorporeal shockwave therapy for refractory plantar fasciitis. In; Interventional Procedures Programme, 2009.

Thomson CE, Crawford F, Murray GD. The effectiveness of extra corporeal shock wave therapy for plantar heel pain: a systematic review and meta-analysis. BMC Musculoskeletal Disorders 2005;6:19.

Senare randomiserade studier

Gerdesmeyer L, Frey C, Vester J, Maier M, Weil L, Jr., Weil L, Sr., et al. Radial extracorporeal shock wave therapy is safe and effective in the treatment of chronic recalcitrant plantar fasciitis: results of a confirmatory randomized placebo-controlled multicenter study. Am J Sports Med 2008;36:2100-9.

Marks W, Jackiewicz A, Witkowski Z, Kot J, Deja W, Lasek J. Extracorporeal shock-wave therapy (ESWT) with a newgeneration pneumatic device in the treatment of heel pain. A double blind randomised controlled trial. Acta Orthop Belg 2008;74:98-101.