SBU synar operationer vid brytningsfel i ögat

Laseroperationer av närsynthet, översynthet och astigmatism syftar till att förbättra synskärpan och därmed livskvaliteten. Men hur väl fungerar ingreppen, och är risken för komplikationer och kostnaderna acceptabla i förhållande till nyttan?

Operation för att korrigera brytningsfel i ögat har blivit allt vanligare.

– Avvägningen mellan nytta och risker är inte helt enkel, säger professor Per Fagerholm, som har varit ämnesexpert i SBU:s utvärdering på området.
Samtidigt som operation ger möjlighet till bättre synskärpa och högre livskvalitet, förekommer komplikationer som påverkar synförmågan.

Opartisk information

– Patienten har rätt till en allsidig och opartisk information om både nyttan och riskerna. Det behövs för att kunna väga för- och nackdelar mot varandra, i samråd med läkaren.

Till exempel är det viktigt att veta hur vanliga och hur omfattande de många olika typerna av komplikationer är.

– Syftet med projektet är att bidra med just sådana fakta, säger Per Fagerholm.

I Sverige görs uppskattningsvis 6 000–7 000 ögonoperationer av den här typen varje år. I de flesta fall opereras personer som har fullgod syn med glasögon eller kontaktlinser.

Operationerna av brytningsfel ersätter andra metoder för korrigering, främst glasögon och kontaktlinser. Målet är att yngre personer ska klara sig helt utan sådana hjälpmedel. För medelålders och äldre personer, vars ögonlinser oftast har blivit stelare, är målet att glasögon eller linser bara ska behövas i vissa situationer. Resultaten av operationerna ska jämföras med de resultat som uppnås med hjälpmedel.

Vanliga metoder

De vanligaste metoderna vid mindre eller måttliga brytningsfel (mellan –0,75 och –6,0 dioptrier vid närsynthet och mellan +0,75 och +3,5 dioptrier vid översynthet) innebär att hornhinnan ”slipas” med laser så att dess form och brytkraft påverkas. På det sättet behandlas brytningsfel som närsynthet, översynthet och astigmatism.

De tre vanligaste metoderna är PhotoRefractive Keratectomy (PRK), Laser Assisted Sub-Epithelial Keratomileusis (LASEK, även kallad ELSA) och Laser In Situ Keratomileusis (LASIK).

PRK innebär att hornhinnans yttersta skikt, ytepitelet, avlägsnas och underliggande hornhinna omformas med laserkniven. Sedan får nytt ytepitel växa in och täcka det opererade området.

LASEK innebär att ytepitelet före laseringreppet skrapas undan i ett sjok och sparas. Efter att hornhinnans djupare lager har omformats läggs epitelet tillbaka på ögat i syfte att lindra smärtan och minska risken för grumling.

Skär ut ”lock”

Vid LASIK-operation, som är den mest använda metoden, skär kirurgen i stället ut ett slags lock av hornhinnans yttre lager, med hjälp av en motordriven precisionskniv. Under fliken omformas sedan hornhinnan på samma sätt som vid PRK. Därefter viks locket tillbaka för att läka fast.

I Sverige och i de flesta andra länder omfattas inte operationer av brytningsfel av den allmänna sjukförsäkringen.

– SBU ska bidra till att resurserna som läggs på sjukvård används på bästa möjliga sätt, oavsett vem som betalar, säger Ingemar Eckerlund på SBU, som har samordnat arbetet med projektet. [RL]