Statens beredning för medicinsk och social utvärdering
Denna publikation publicerades för mer än 5 år sedan. Kunskapen kan ha förändrats genom att ny forskning tillkommit och att den visar på andra resultat. Det är dock mindre troligt att resultat med starkt vetenskapligt stöd förändras, även om nya studier tillkommer.
SBU kommenterar: Olika ingrepp vid aortabråck är likvärdiga på sikt
Dela sidan på Facebook
Dela sidan på LinkedIn
Dela sidan på X
Dela sidan via E-post
Att sätta in en kärlprotes via ljumsken vid aortabråck innebär i början mindre risker än öppen operation, men efter fyra år ses ingen skillnad i överlevnad eller allvarliga komplikationer.
Efter fyra år är de båda metoderna jämförbara när det gäller antalet dödsfall respektive allvarliga komplikationer som hjärtinfarkt, stroke, njursvikt och lungkomplikationer.
Det visar en systematisk litteraturöversikt från Cochrane-nätverket som SBU har granskat och kommenterat utifrån svenska förhållanden.
Längre perspektiv
Att operera in kärlprotesen via ljumsken (EVAR) är visserligen mindre riskfyllt än öppen operation den första månaden. I Sverige är 30-dagarsdödligheten 3 procent efter öppen kirurgi och 0,5 procent efter EVAR. Men kärlprotesen kräver efter hand betydligt fler behandlingar på grund av komplikationer, och i ett längre perspektiv blir behandlingsresultaten jämförbara.
Klarar ingreppet
I kommentaren skriver SBU att öppen operation kan vara fördelaktigt för yngre patienter som klarar sådana ingrepp bättre, men för att veta mer om vilken metod som lämpar sig bäst i en viss patientkategori behövs ytterligare studier av nytta och risker för olika riskgrupper.
EVAR medför högre kostnader än öppen kirurgi, och enligt en brittisk hälsoekonomisk analys av de fyra studier från olika länder som ingick i Cochrane-översikten är EVAR inte kostnadseffektivt på lång sikt. Men SBU:s kommentar framhåller att det är svårt att översätta kostnadsanalyser från länder som har helt andra sjukvårdssystem – en av studierna har gjorts i USA. [RL]
Kommentaren om endovaskulär behandling av bukaortaaneurysm.
Sakkunnig: Prof Anders Wanhainen, kärlkirurgi, Uppsala universitet. Projektledare SBU: Anna Mattsson och Mikael Nilsson. Kontakt: nilsson@sbu.se
De rapporter som kommenteras är:
- Paravastu SC, et al. Endovascular repair of abdominal aortic aneurysm. Cochrane Database Syst Rev 2014 Jan 23;1:CD004178.
- Epstein D, et al. Long-term cost-effectiveness analysis of endovascular versus open repair ... Br J Surg 2014;101:623-31.
Så åtgärdas aortabråck
Bråck på kroppspulsådern betyder att kärlväggen är svag och innebär stor risk för dödsfall till följd av att aorta så småningom brister. Därför opereras bråck i förebyggande syfte när risken för livshotande blödning anses överväga riskerna med själva ingreppet. Detta brukar gälla bråck som är från 55 mm i diameter, för kvinnor och yngre män ibland från 50 mm.
Bråcket kan repareras på två sätt: antingen öppnar man bukväggen, tar bort den vidgade delen och ersätter denna med ett konstgjort kärl som sys fast, eller så går man in med en kateter via ljumsken och placerar en kärlprotes som är förstärkt med ett rör av metallnät (stent) inuti bråcket, så kallad endovascular aortic repair, EVAR.
Vid öppen operation sövs patienten och vårdtiden är normalt 4–6 dagar. Med EVAR räcker det oftast med lokalbedövning och vårdtiden brukar vara 3–4 dagar. I Sverige opereras drygt hälften av patienterna via ljumsken.
Hos personer som inte enbart har ett bråck på aorta utan också allvarligt sviktande hjärta, lungor eller njurar kan det hända att riskerna med ett ingrepp är större än nyttan. Då brukar man avstå från operation eller erbjuda operation om aneurysmet växer ytterligare. Man eftersträvar god blodtryckskontroll.