Statens beredning för medicinsk och social utvärdering
Denna publikation publicerades för mer än 5 år sedan. Kunskapen kan ha förändrats genom att ny forskning tillkommit och att den visar på andra resultat. Det är dock mindre troligt att resultat med starkt vetenskapligt stöd förändras, även om nya studier tillkommer.
Motion ger bättre hälsa vid kronisk hjärtsvikt
Dela sidan på Facebook
Dela sidan på LinkedIn
Dela sidan på X
Dela sidan via E-post
Om patienter med kronisk hjärtsvikt får fysisk träning, ökar deras livskvalitet och funktionsförmåga samtidigt som behovet av sjukhusvård minskar. Men sådan rehabilitering erbjuds och utnyttjas sällan.
Personer med kronisk hjärtsvikt mår klart bättre om de under några månader får rehabilitering med fysisk träning under 30–60 minuter ungefär varannan dag. Vid uppföljning efter ett år har de också färre vårdtillfällen på sjukhus.
Enligt en systematisk litteraturöversikt från Cochrane-nätverket ger den lågintensiva och muskelstärkande träningen effekt på livskvalitet och funktionsförmåga hos personer med så kallad systolisk hjärtsvikt, där hjärtats förmåga att dra ihop sig är försämrad. Dödligheten verkar dock inte minska, åtminstone inte på kort sikt.
Få kvinnor
SBU påpekar i sin kommentar att det inte går att dra några slutsatser om effekten för personer med diastolisk hjärt- svikt, som utgör 40–50 procent av gruppen med kronisk hjärtsvikt. Dessutom omfattar forskningsresultaten få kvin- nor och äldre, något som också begränsar resultatens allmängiltighet.
Bara tre av de sammanlagt 33 randomiserade studierna innehöll hälsoekonomiska beräkningar, och resultaten skilde sig åt, men i förhållande till nyttan verkar kostnaden rimlig, skriver SBU i kommentaren.
Socialstyrelsens nationella riktlinjer för hjärtsjukvård, som uppdateras under 2015, kommer att hänvisa till den nya litteraturöversikten.
I Sverige lever cirka 200 000 personer med hjärtsvikt. Dödligheten är hög. Tillståndet orsakar stort lidande och höga kostnader. Vanliga symtom är trötthet och andfåddhet. [RL]
Till kommentaren om rehabilitering med motion vid kronisk hjärtsvikt
Sakkunnig: Prof Agneta Ståhle, Inst för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle (NVS), Sektionen för fysioterapi, Karolinska Institutet.
Kontaktperson SBU: Mikael Nilsson, nilsson@sbu.se
Den systematiska översikt som kommenteras är: Taylor RS, et al. Exercise-based rehabilitation for heart failure. Cochrane Database of Systematic Reviews 2014, Issue 4.