Statens beredning för medicinsk och social utvärdering
Denna publikation publicerades för mer än 5 år sedan. Kunskapen kan ha förändrats genom att ny forskning tillkommit och att den visar på andra resultat. Det är dock mindre troligt att resultat med starkt vetenskapligt stöd förändras, även om nya studier tillkommer.
SBU Kommenterar: Depression efter förlossning kan förebyggas
Dela sidan på Facebook
Dela sidan på LinkedIn
Dela sidan på X
Dela sidan via E-post
Hembesök av vårdpersonal, telefonstöd och psykoterapi under den sena graviditeten eller veckorna efter barnets födelse minskar risken för depression hos kvinnan.
Varje år drabbas omkring 10 000 kvinnor i Sverige av depression under de första månaderna efter barnets födelse, så kallad postpartumdepression. Tillståndet påverkar inte bara kvinnan, utan även spädbarnet, partnern och andra närstående. Flera långtidsstudier tyder på att depression efter förlossning har en negativ effekt för barnets utveckling under spädbarnstiden och upp i tonåren.
Fungerar bäst
Psykosociala eller psykologiska insatser kort efter förlossningen kan förebygga depression. Bäst fungerar metoder som är anpassade till den enskilda kvinnan. Det visar en systematisk litteraturöversikt från Cochrane Collaboration som SBU har granskat och kommenterat.
Andra länder
Det är dock inte säkert att resultaten är helt giltiga för svenska förhållanden. De flesta av studierna har gjorts i Australien, Storbritannien och USA som alla har en annorlunda mödra- och barnhälsovård.
Metoder som har visats effektiva i dessa studier är hembesök av vårdpersonal och lekmannabaserat telefonstöd.
Det behövs mer forskning för att undersöka om lekmannastöd via telefon kan anpassas till svenska förhållanden, skriver SBU i en kommentar. Metoden kanske skulle kunna tillämpas bland kvinnor med ett annat modersmål än svenska som behöver stöd på sitt modersmål.
Även så kallad interpersonell psykoterapi, IPT, har visat dokumenterad effekt. Det är en strukturerad form av psykoterapi som inriktas på hur mänskliga relationer medverkar till psykologisk stress, eller tvärtom, hur psykologiska besvär påverkar våra relationer till andra.
Screenas först
Insatserna är överlag mer effektiva om de riktas till kvinnor som i screening har tecken på depression. Enligt Socialstyrelsens riktlinjer bör nyblivna mammor screenas 6–8 veckor efter förlossningen. Detta genomförs oftast vid besök i barnhälsovården men kan också ske vid efterkontrollen på mödrahälsovården.
Kommentaren om postpartumdepression finns här
Sakkunnig: Doc Ann Josefsson, Kvinnokliniken, Universitetssjukhuset, Linköping.
Kontaktperson SBU: Pernilla Östlund, ostlund@sbu.se
Den systematiska översikt som kommenteras är: Dennis CL, et al. Psychosocial and psychological interventions for preventing postpartum depression. Cochrane Database of Systematic Reviews 2013:2.