Statens beredning för medicinsk och social utvärdering
Denna publikation publicerades för mer än 5 år sedan. Kunskapen kan ha förändrats genom att ny forskning tillkommit och att den visar på andra resultat. Det är dock mindre troligt att resultat med starkt vetenskapligt stöd förändras, även om nya studier tillkommer.
SBU kommenterar: Beslutsstöd fungerar bättre om de även riktas till patienter
Dela sidan på Facebook
Dela sidan på LinkedIn
Dela sidan på X
Dela sidan via E-post
De beslutsstöd som verkar fungera bäst är system som inbegriper patienten, som markerar viktiga avvikelser och som frågar om orsaken när behandlingsråd inte följs. Samtidigt får inte sådana varningar stoppa upp arbetet, skriver SBU i en kommentar.
Kliniska beslutsstöd är datorstödda system som ger patientspecifika råd, det vill säga råd som utgår från uppgifter om en enskild patient.
Kunskapsunderlaget för råden varierar men de kan på olika sätt – och mer eller mindre tydligt – innefatta evidens, riktlinjer och rekommendationer.
Systemen kan rikta sig till läkare, annan hälso- och sjukvårdspersonal och patienter. Vissa system integreras i journalen, medan andra är särskilda programvaror som används vid sidan av.
En analys av beslutsstödens egenskaper som SBU har granskat visar att dessa oftare är effektiva när de även riktar sig till patienter. Det kan till exempel gälla påminnelser om uppföljning eller målvärden som ges skriftligt under läkarbesöket eller vid ett senare tillfälle – elektroniskt, per telefon eller i ett brev.
Analysen har publicerats i tidskriften BMJ och bygger på 162 randomiserade kontrollerade studier.
Begär förklaring
System som ber om en förklaring när användaren gör avsteg från olika råd är oftare effektiva. Samtidigt vill man undvika att arbetet stoppas upp av påminnelser och varningar som bryter in i arbetsflödet. Därför prövas nu system som flaggar utan att kräva omedelbar åtgärd.
Färre flaggor
SBU:s kommentar diskuterar vikten av att hushålla med varningar som kräver en förklaring. Om dessa blir för många och uppfattas som irrelevanta skulle det kunna uppstå ett slags uttröttning, och vårdpersonalen kanske missar något väsentligt.
I Sverige har systemen efter hand fått allt fler varningsflaggor, till exempel om riskfylld användning och olämpliga kombinationer av läkemedel. Det pågår ett utvecklingsarbete där man försöker begränsa sådana påminnelser till de allra viktigaste. [RL]
Kommentaren om egenskaper hos datorstödda kliniska beslutsstöd finns på www.sbu.se. Sakkunnig: Dick Stockelberg, docent, medicinsk chef, Inera AB. Kontaktperson SBU: Pernilla Östlund, ostlund@sbu.se
Den systematiska översikt som kommenteras är: Roshanov PS, et al. Features of effective computerised clinical decision support systems: meta-regression of 162 randomised trials. BMJ 2013;346:f657.