Statens beredning för medicinsk och social utvärdering
Denna publikation publicerades för mer än 5 år sedan. Kunskapen kan ha förändrats genom att ny forskning tillkommit och att den visar på andra resultat. Det är dock mindre troligt att resultat med starkt vetenskapligt stöd förändras, även om nya studier tillkommer.
SBU kommenterar – Tätare byte av perifer venkateter kostar mer än det smakar
Dela sidan på Facebook
Dela sidan på LinkedIn
Dela sidan på X
Dela sidan via E-post
Byte av perifer venkateter kan göras glesare utan nämnvärt ökad risk. Åtminstone om sjuksköterskan har god kunskap om komplikationer och noggrann uppsikt.
Enligt Vårdhandboken, som många i vården hänvisar till, ska en perifer venkateter, PVK, ligga inne kortast möjliga tid, och den bör bytas var 48:e till 72:a timme. Men det går inte att visa på någon avgörande fördel med så täta byten. Sjukvården kan välja att byta PVK mer sällan eller vid klinisk indikation. Det skriver SBU i en kommentar till en systematisk litteraturöversikt från Cochrane Collaboration.
Kräver observation
Glesare byten kräver dock regelbunden och tät observation för att snabbt kunna upptäcka komplikationer.
Dessutom måste sjuksköterskorna kunna känna igen tecken på komplikationer. I studierna var det ofta samma sjuksköterskor som lade in PVK som också observerade och bedömde insticksstället. I vissa fall hade sjuksköterskorna specialutbildning.
Lägre kostnader
En fördel med glesare byten är att patienten slipper en del nålstick. En annan fördel är lägre kostnader. PVK används ofta i vården för att ge vätska, näring, blodkomponenter och läkemedel. Enbart Stockholms läns landsting förbrukar över en miljon sådana katetrar varje år till en kostnad av 8,8 miljoner kronor, och för hela landet kan den totala förbrukningen uppskattas till fem miljoner PVK per år. Det skulle i så fall mostvara en total kostnad på omkring 40 miljoner kronor.
Ytlig propp vanligt
Den tunna katetern som med hjälp av kanyl förs in i blodbanan leder ibland till problem. Den vanligaste komplikationen hos vuxna personer är inflammation och blodpropp i ytliga vener, tromboflebit, med smärta, rodnad, värme, svullnad och hårdhet i venen. Mer allvarliga men också mer ovanliga komplikationer är bakterieinfektion eller att en ytlig blodpropp successivt byggs på och fortsätter in i det djupa vensystemet.
Översikten som SBU kommenterar omfattar sex studier av sammanlagt 3455 patienter. [RL]
Till Kommentaren om byte av perifer venkateter, PVK
Den systematiska översikt och metaanalys som kommenteras är: Webster J, et al. Clinically-indicated replacement versus routine replacement of peripheral venous catheters. Cochrane Database of Systemic Reviews 2010, Issue 3. En uppdaterad Cochrane-rapport om byte av PVK har nyligen publicerats, och slutsatserna är oförändrade.
Kommentaren är framtagen av SBU i samarbete med professor Ewa Idvall, leg sjuksköterska, Malmö högskola och Skånes universitetssjukhus.
Kontaktperson SBU: Mikael Nilsson, nilsson@sbu.se.