Statens beredning för medicinsk och social utvärdering
Denna publikation publicerades för mer än 5 år sedan. Kunskapen kan ha förändrats genom att ny forskning tillkommit och att den visar på andra resultat. Det är dock mindre troligt att resultat med starkt vetenskapligt stöd förändras, även om nya studier tillkommer.
SBU kommenterar – LDL kolesterol: Hur mycket statiner?
Dela sidan på Facebook
Dela sidan på LinkedIn
Dela sidan på X
Dela sidan via E-post
En metaanalys som gäller statinläkemedel har publicerats i tidskriften The Lancet och kommenterats av SBU.
Aterosklerotisk hjärt-kärlsjukdom är den vanligaste dödsorsaken i Sverige och övriga i-länder. Behandling med statiner sänker kolesterolvärdet och minskar risken för så kallade hjärt-kärlhändelser som hjärtinfarkt, död i kranskärlssjukdom och stroke.
Ska statiner ges i doser som i stora studier har visats minska dessa risker, eller ska dosen styras av ett målvärde för LDL-kolesterol?
Frågan är fortfarande obesvarad, konstaterar SBU i sin kommentar till en metaanalys i The Lancet som har gjorts av forskare i Storbritannien och Australien.
Högre dos
Den aktuella metaanalysen stöder visserligen att statin ger marginellt bättre effekt i högre dos än i lägre. Effekten gäller dels dödlighet i hjärt-kärlsjukdom, dels förekomst av hjärtinfarkt, ingrepp i kranskärlen (revaskularisering, dvs ballongvidgning och stent eller operation) eller stroke på grund av blodpropp.
Men nyttan av att öka dosen och sänka LDL-kolesterolet ytterligare måste noggrant vägas mot den ökade risken för biverkningar (t ex muskelsönderfall som kan skada njurarna allvarligt).
Svagheter
Metaanalysen har en del svagheter. De studier som har tagits med i översikten är mycket olika.
Vissa undersökningar jämför statinbehandlade individer med en kontrollgrupp utan behandling (eller placebo), medan andra jämför effekten av olika statindoser. Studier av hjärtfriska individer läggs ihop med undersökningar av personer som har stabil kranskärlssjukdom. I en del undersökningar ingår patienter med diabetes, hjärtsvikt eller bloddialys.
Av fem dosjämförande undersökningar i översikten är tre större studier. Endast två av dessa tre visar en statistiskt säkerställd minskning av det sammansatta effektmåttet ”allvarliga hjärt-kärlhändelser”. I sin kommentar påpekar SBU att detta mått, som inkluderar kranskärlsingrepp mer än en månad efter randomisering, inte har utgjort primärt effektmått i alla studier. I studier som saknar blindning blir ”prövardrivna” utfall som andelen ingrepp extra känsliga för felkällor. Lancet-författarna motiverar sitt val av sammansatt effektmått med att detta har använts i en tidigare metaanalys.
Osäkerhet
Vid låga utgångsvärden för LDL-kolesterol är de påvisade effekterna osäkra. Konfidensintervallen är stora i både placebokontrollerade och dosjämförande studier. Ett rätlinjigt samband mellan LDL-kolesterolvärden och hjärt-kärlhändelser kan inte tas för givet, skriver SBU i kommentaren.
Det går inte att avgöra om någon av statinerna är säkrare för patienterna än de övriga. I fråga om biverkningar analyserade metaanalysen endast muskelsönderfall (rabdomyolys).
Biverkningarna kan ha underskattats, påpekar SBU. Flera stora studier av atorvastatin inbegriper patienter som har fått statin tidigare eller som har prövat läkemedlet under en testeriod (run-in). Då har patienter som inte tål behandlingen uteslutits, något som också kan påverka effektberäkningarna i studierna. [RL]
SBU:s kommentarer om mer intensiv sänkning av LDL-kolesterol finns här »
Den systematiska översikt och metaanalys som kommenteras är: Cholesterol Treatment Trial-ists’ (CTT) Collaboration. Efficacy and safety of more intensive lowering of LDL cholesterol: a metaanalysis of data from 170 000 participants in 26 randomised trials. The Lancet 2010;376:1670-81.