Öppenvårdens metoder vid anorexi har sällan jämförts

Finns det någon form av individuell psykoterapi inom öppenvården som fungerar bättre än andra för vuxna med anorexi? Vilken form av familjeterapi fungerar oftast? Det här är frågor som inte har några säkra svar.

När forskare inom nätverket Cochrane Collaboration år 2010 respektive 2008 gick igenom litteraturen om familjeterapi och individuell psykoterapi vid anorexia nervosa, fann de bara 13 respektive sju små randomiserade kontrollerade studier som höll måttet. Några säkra slutsatser kunde de alltså inte dra.

Större studier

I en aktuell kommentar till Cochrane-översikterna framhåller SBU att det behövs större studier för att undersöka effekten i öppenvård av olika specifika psykoterapier, som psykodynamisk terapi, kognitiv beteendeterapi och interpersonell terapi, samt av olika familjeterapier, jämfört med varandra och med kontrollterapier.

I dag saknas det saknas vetenskapligt underlag för att säga att någon av metoderna är överlägsen någon annan. Däremot finns det svaga indikationer på att såväl familjeterapi som specifik individuell psykoterapi kan vara till hjälp, åtminstone på kort sikt.

I Sverige erbjuds i allmänhet barn och ungdomar någon form av familjeterapi. Vuxna med anorexi får samtalsbehandling utifrån den kompetens som finns på kliniken eller mottagningen.

Sällan renodlade

I kommentaren påpekar SBU att de terapier som erbjuds i Sverige sällan är lika renodlade som de metoder som Cochrane-översikterna beskriver. Två av de metoder som har granskats, interpersonell terapi och kognitiv analytisk terapi, används mycket sällan här. Kognitiv beteendeterapi används till viss del.

Ofta erbjuds en blandning av olika metoder – allt ifrån pedagogiska måltider till träning i kroppsuppfattning, kognitiv beteendeterapi, psykodynamiskt orienterad korttidsterapi och familjeterapi. Behandlingsteamet prövar sig successivt fram till en kombination som verkar fungera. Flera studier av psykoterapeutiska metoder vid anorexia nervosa pågår.

De båda översikterna pekar på behovet av enhetliga utfallsmått och att effekten av behandling mäts vid samma tidpunkt: vid behandlingens slut och vid uppföljning efter ett år. Viktigt i framtida forskning är också att undersöka om behandlingsresultatet påverkas av hur länge individen har varit drabbad. [RL]

Till SBU:s kommentarer om psykoterapeutisk behandling vid anorexia nervosa

Psykologiska metoder

Psykodynamisk terapi | Samtalen inriktas framför allt på omedvetna känslor och föreställningar. Mat och ätande förstås utifrån ett symboliskt perspektiv. Centralt är också patientens relation till sig själv och till viktiga personer i omgivningen.

Fokuserad psykoanalytisk terapi, FPT | Manualbaserad korttidsterapi med samma fokus som psykodynamisk terapi.

Kognitiv beteendeterapi, KBT | Manualbaserad tidsbegränsad terapi som inriktas på att kartlägga patientens tankar, attityder och antaganden angående mat, vikt och smalhetsideal. Terapin behandlar den aktuella situationen och faktorer som bidrar till patientens problem. Nya tankesätt och beteenden tränas både under terapin och mellan terapierna genom så kallade hemläxor.

Interpersonell terapi, IPT | Manualbaserad tidsbegränsad terapi som främst ägnas åt sådana problem i samspelet med andra som anses ha gett upp hov till ätstörningen. Behandlingen går ut på att hjälpa patienten att förändra sina sociala relationer som vidmakthåller ätstörningen eller hindrar förändring.

Familjeterapier | Vanligaste behandlingsformen för barn och ungdomar. Kombineras med nutritionsbehandling.

De metoder som används i Sverige har främst påverkats av strukturell, systemisk respektive strategisk familjeterapi. Familjebaserad terapi enligt Maudsley är en metod som bygger på aktivt deltagande i familjemåltider samt pedagogiska och stödjande inslag.