SBU granskar metoder mot grön starr

– Det finns flera frågetecken kring åtgärder mot grön starr - glaukom - särskilt när det gäller effekten av olika behandlingar mot högt ögontryck, säger Anders Heijl, professor i oftalmologi i Lund och ordförande för det pågående SBU-projektet.

– Ämnet har varit uppe till diskussion i över ett decennium. Nu är det dags att reda ut vad vi vet och inte vet. Tiden är precis rätt. Med åren har inställningen till glaukom förändrats radikalt. Skälen är flera.

Nya metoder

– Dels har det kommit flera nya metoder för att ställa diagnosen, dels har några viktiga kliniska studier pekat på att sänkning av ett högt tryck i ögat både minskar risken att utveckla glaukom och fördröjer fortsatt försämring hos personer som redan har sjukdomen.

Följden har blivit att många läkare vill behandla fler patienter och ge varje patient intensivare behandling, förklarar Anders Heijl.

Men åsikterna om nyttan av sådana insatser går isär och praxis för behandling varierar kraftigt, både inom landet och mellan länder.

– Det gäller till exempel bedömningen av när laserbehandling, operation respektive medicinering är motiverat, säger han.

Undersöker praxis

År 2003 varierade antalet laserbehandlingar per 100 000 invånare mellan 15 och 273 i olika landsting. För operation, så kallad trabekulektomi, varierade motsvarande antal från nära 0 till över 30.

SBU:s projektgrupp kommer att undersöka dagens praxis på fler sätt, och besvara frågor som: Hur ofta kontrolleras patienter med högt ögontryck respektive glaukom? Vilka undersökningsmetoder används?

Granskningen av den vetenskapliga litteraturen omfattar både metoder för behandling och olika diagnostiska metoder, till exempel tryckmätning, synfältsundersökning, papill- och nervfiberlagerdiagnostik. Nytta, risker och kostnader ska granskas och jämföras.

Ännu effektivare

När praxis har kartlagts och den systematiska litteraturgranskningen är klar, kan vetenskap och praxis jämföras med varandra, för att klargöra hur vården kan bli ännu effektivare.

– Kärnfrågan är ju vilka patienter som verkligen har nytta av att få behandling.

Projektet omfattar både kroniskt öppenvinkelglaukom och riskfaktorer som högt ögontryck, så kallat exfoliationssyndrom och blödningar i ögats papill.

– I dag hävdar somliga att vi borde behandla alla de här tillstånden hos alla patienter, säger Anders Heijl.

Omotiverat

– Men det är förmodligen både omotiverat och direkt olämpligt – dels för att man måste undvika risken för onödiga biverkningar, dels för att resurserna ska användas där de faktiskt gör nytta.

– Kanske finns det i dag tillräcklig kunskap för att kunna skräddarsy åtgärderna efter den nytta som varje enskild patient kan tänkas ha av en behandling.

– Det kan finnas grupper bland patienterna där behandling har större eller mindre betydelse för synförmåga, funktion och livskvalitet – vissa grupper kanske överbehandlas, samtidigt som andra underbehandlas.

Lästips

Bullimore MA.To treat or not to treat? That is the question [Editorial]. Optometry and Vision Science 2002;79:741-2.

SBU-projektet Diagnostik och behandling av grön starr

Ordförande:Anders Heijl
Projektledare: Ingemar Eckerlund,
eckerlund@sbu.se
Planerad publicering: 2006