Denna publikation publicerades för mer än 5 år sedan. Kunskapen kan ha förändrats genom att ny forskning tillkommit och att den visar på andra resultat. Det är dock mindre troligt att resultat med starkt vetenskapligt stöd förändras, även om nya studier tillkommer.

Vetenskap & Praxis

SBU granskar behandling av prostatabesvär

Män med godartade prostatabesvär behandlas olika i skilda landsting, både när det gäller läkemedel och operation. SBU har startat ett nytt projekt för att undersöka vilka patienter som får bäst hjälp av vilken metod, och hur kostnadseffektiva behandlingarna är.

Eftersom godartad prostataförstoring i regel inte är farligt och det är sällsynt med allvarliga komplikationer, är patientens symtom och besvär ofta avgörande för val av åtgärd. Men det finns inga allmänt accepterade principer som anger när behandling ska sättas in eller vilken behandling som ska väljas.

Rutiner varierar

Siffror från en förstudie som SBU:s projektgrupp har genomfört pekar på att behandlingsrutinerna varierar i landet. I ett landsting medicineras nära dubbelt så många patienter med godartad prostataförstoring som i ett annat. Motsvarande variation finns också i fråga om antalet operationer.

– Det handlar om ganska stora skillnader. Det kan vara så att patienterna överbehandlas i vissa landsting och underbehandlas i andra. I dagsläget vet vi inte vilket, men vi hoppas att vår rapport ska ge svar på hur de olika behandlingsmetoderna används bäst, säger Anders Spångberg, överläkare på urologiska kliniken vid Universitetssjukhuset i Linköping och ordförande för SBU:s projektgrupp. 

Flera behandlingar

Det finns flera läkemedelsbehandlingar. De vanligaste är alfablockerare, som hjälper den glatta muskulaturen att slappna av, samt 5-alfareduktashämmare som hindrar prostatan från att växa genom att påverka hormonerna. Fytoterapi, naturläkemedel, används också. När det gäller operation används elektrisk hyvling för att minska prostatans storlek, eller snitt för att minska trycket på urinröret. Det går också att värma vävnad med mikrovågor så att prostatan sedan krymper.

I vissa lägen är det klart att operation behövs. Det gäller till exempel patienter med stenar i urinblåsan, upprepade urinvägsinfektioner och patienter som riskerar njurskador på grund av att det finns mycket urin kvar i blåsan. I de flesta fall får dock läkaren väga patientens besvär och andra faktorer mot behandlingarnas för- och nackdelar. Kirurgi anses vara en effektiv men dyr metod som kan medföra komplikationer, i vissa fall allvarliga.

Sporra forskare

Läkemedlens effekt uppfattas som endast lite bättre än placebo. Det är också oklart hur effektiva medicinerna är på flera års sikt. Ändå har försäljningen av de fem vanligaste läkemedlen enligt Apotekets försäljningsstatistik ökat med 65 procent mellan år 2000 och 2005.

Anders Spångberg hoppas att SBU:s rapport ska ge ökad kunskap om hur patienten ska utredas, kunskap som kan användas för att välja den lämpligaste behandlingsmetoden. Han påpekar att det är ineffektivt både för patienten och för vården att sätta in behandlingar som har så liten effekt att det krävs ytterligare åtgärder senare.

– Det man vill undvika är att patienten först får läkemedel, sedan mikrovågsbehandling och till slut kirurgi. Det vore bättre om vi kunde välja rätt behandling från början.