Denna publikation publicerades för mer än 5 år sedan. Kunskapen kan ha förändrats genom att ny forskning tillkommit och att den visar på andra resultat. Det är dock mindre troligt att resultat med starkt vetenskapligt stöd förändras, även om nya studier tillkommer.
SBU beskriver hur utvärdering går till
Nu publicerar SBU en metodbok som beskriver hur myndigheten systematiskt sammanställer och granskar det vetenskapliga underlaget för vårdens metoder.
SBU:s nya metodbok, som publiceras på www.sbu.se under vintern 2010/11, beskriver de viktigaste delarna av utvärderingsarbetet.
– Jag hoppas att boken ska fungera som ett verktyg, såväl nationellt för SBU:s experter och projektgrupper, som regionalt i vården, där intresset för medicinsk utvärdering ökar snabbt, säger SBU:s chef Måns Rosén.
I boken berättar SBU hur forskningslitteraturen genomsöks, kvalitetsgranskas, bedöms (evidensgraderas) och vägs samman. De grundläggande principerna för hela arbetet är klinisk förankring, systematik och noggrannhet.
Beslutet om att inleda ett projekt fattas av SBU:s nämnd och råd. Sedan tillsätts en arbetsgrupp av ämnesexperter.
Kliniskt relevant
Där ingår personer som har både klinisk och vetenskaplig kunskap. Syftet är att ge en vetenskapligt tillförlitlig och samtidigt kliniskt relevant belysning av ämnet.
Experterna får en kort utbildning i systematisk litteratursökning och kritisk analys av litteraturen. Därefter avgränsas de viktigaste frågorna i projektet och sökningen av vetenskaplig litteratur i olika databaser kan börja.
Sökstrategin måste bygga på tydliga frågor. Vilka patientgrupper och åtgärder ska undersökas, vilka metoder ska jämföras och vilka effektmått är relevanta? Sökningen görs av en informatiker i samråd med ämnesexperterna. Utmaningen ligger i att sökningarna blir tillräckligt känsliga men ändå specifika.
Börjar brett
Litteratursökningen börjar ofta brett för att inte missa studier. Sedan snävas den gradvis in tills den har nått rätt balans mellan känslighet och träffsäkerhet. Sökningarna upprepas under projektet så att inga nya studier missas.
Den första grovsållningen av litteraturen görs av två personer, som oberoende av varandra granskar artiklarnas sammanfattningar. Granskarna ringar in alla studier som uppfyller de krav som projektgruppen i förväg har ställt upp. Om minst den ena bedömaren anser att en studie kan vara relevant, beställs artikeln i sin helhet från ett medicinskt bibliotek.
De utvalda artiklarna granskas sedan i detalj av två experter, som oberoende av varandra gör en bedömning. I projekt som gäller breda ämnesområden kan det handla om många hundratal, kanske över tusen artiklar som ska analyseras, beskrivas och sammanställas. Arbetet tar då flera år. Gäller utvärderingen nyare metoder som är mindre väl studerade, går granskningen betydligt snabbare.
Det som SBU nu bedömer är i vilken utsträckning som en enskild studie kan besvara en viss fråga på ett tillförlitligt sätt. Det handlar om att studiens resultat både ska vara rättvisande och ha en bredare giltighet, det vill säga gälla också andra personer än försöksdeltagarna.
Bedömningen av varje studie beror därför på flera faktorer, och kraven ser olika ut för metoder för diagnostik, prognos, behandling och prevention. SBU använder mallar, ett slags checklistor, för att granska olika typer av studier. Granskningsmallarna ingår i metodboken.
Beskrivs detaljerat
Efter detaljgranskningen av varje studie delas studierna in i tre kategorier: hög, medelhög eller låg kvalitet och relevans. De arbeten som håller hög eller medelhög nivå beskrivs detaljerat i tabeller. Samtliga viktiga effektmått redovisas var för sig – dödlighet, sjuklighet, funktion och livskvalitet. Både gynnsamma effekter och biverkningar eller komplikationer ingår.
Nästa steg är att sammanställa och väga samman forskningsresultaten till en evidensstyrka: stark, måttligt stark, begränsad eller otillräcklig. Evidensstyrkan anger graden av vetenskapligt stöd för en viss slutsats, till exempel slutsatsen att en behandlingsmetod förbättrar livskvaliteten hos en viss patientkategori.
Evidensstyrkan beror inte bara på hur studierna är upplagda (om de är randomiserade prövningar, kohortstudier eller fall–kontrollstudier), utan också på resultatens inbördes samstämmighet, överförbarhet och precision, risken för snedvriden publicering på området, effektstorleken och så vidare. SBU:s syfte med att redovisa sådana aspekter i detalj är att underlaget för slutsatserna ska framgå klart.
Underlaget bedöms
Utvärdering enligt SBU:s modell innebär inte bara en bedömning av det vetenskapliga underlaget. En annan viktig del är hälsoekonomiska kostnads- och effektivitetsberäkningar för olika åtgärder. Dessutom analyseras sociala och etiska aspekter.
För att klarlägga förbättringsmöjligheterna i vården, undersöker SBU också hur svensk praxis ser ut. Vårdens rutiner jämförs sedan med evidensen, så att det blir tydligt vilka delar av praxis som kan förbättras.
Hela manuskriptet bedöms av utomstående granskare och av SBU:s råd och nämnd innan slutsatser fastställs och kommuniceras till vården och allmänheten. Resultaten fungerar som beslutsunderlag för vårdgivare, patienter och beslutsfattare. [RL]