Sårläkning – bara två metoder har belagd effekt mot svårläkta sår hos äldre

Ett sår räknas som ­svårläkt om det inte läker på sex veckor. Ingen vet hur många äldre som drabbas, men det 
är många – och det kommer att bli fler. År 2030 beräknas var fjärde svensk vara 65 år ­eller äldre. Dessutom blir en av de bakomliggande orsakerna, ­diabetes, allt vanligare.

Priset är högt. För den enskilde är de envisa såren plågsamma och sänker livskvaliteten, och för vården innebär de höga kostnader. I industriländer går kanske 2–4 procent av hälso- och sjukvårdens budget till problem som hänger ihop med sår.

Samlat och granskat

I dag ger forskningen föga besked om vilka åtgärder som fungerar bäst hos äldre för att förebygga och behandla. SBU har samlat in och granskat det som finns. Bara ett par metoder har visats ge effekt, och stödet för dessa är begränsat:

• Trycksår kan läka bättre med hjälp av förband med kalciumalginat.
• Åderbråckssår (­venösa bensår) förhindras bättre när kompressionsbehandling kompletteras med operation av åderbråcket.

Fler studier behövs

Den övergripande slutsatsen blir att det behövs fler studier av god kvalitet, och SBU-­rapporten ger exempel på vad som måste förbättras.

Hittills har forskarna som testat åtgärder mot bensår sällan tagit hänsyn till vad såren beror på. Många äldre och sköra har flera sjukdomar och läkemedel samtidigt, något som kan leda till att sår läker sämre. Det kan handla om kärlsjukdom, diabetes, reumatoid artrit, cancer eller någon annan kronisk sjukdom som försämrar individens allmäntillstånd, funktioner och näringstillstånd. Detta måste studierna beakta.

Rapporten efterlyser också studier som inte enbart undersöker sårläkning utan samtidigt studerar risken för återfall.

En viktig fråga för SBU-projektet var hur vårdens organisation påverkar möjligheterna att förebygga och behandla såren. Här finns det så få studier att det är omöjligt att dra några vetenskapligt underbyggda slutsatser. Det behövs forskning om betydelsen av specialistmottagningar, utbildning, kommunikation, samordning och kontinuitet.

Fastställa orsak

Svårläkta bensår kan uppstå av olika skäl, och det är viktigt att en läkare fastställer orsaken eftersom detta styr den fortsatta behandlingen. SBU:s sakkunniga framhåller vikten av att undersöka bensår med ultraljud, att ge kompression vid sådana sår och att inte enbart lokalbehandla dem utan också behandla underliggande sjukdomar.

I dag spretar rutinerna för vård av bensår – vården är inte jämlik i landet. Utbildnings- och kompetensnivå varierar men också lokala traditioner.

Dessutom påverkas val av omläggningsmaterial och förbrukningsartiklar av regionala upphandlingar.

Även ekonomiska styrmedel och regelverk kring tekniska hjälpmedel varierar mellan regioner.

Om såren

Svårläkta sår indelas efter orsak i venösa bensår (åderbråckssår), arteriella sår (åderförkalkningssår), sår som har flera orsaker samtidigt, fotsår hos personer med diabetes samt trycksår.

Den vanligaste orsaken är dålig blodcirkulation i venerna, men bensår kan också bero på problem med cirkulationen i artärerna, inflammationssjukdom (vaskulit) eller diabetes.

Att ha ett svårläkt sår kan vara riskfyllt. Bland personer med diabetes är dödligheten dubbelt så hög hos dem som också har fotsår. Bland dem som har tvingats amputera någon del av benet eller foten är dödligheten fyra gånger högre.

Slutsatser | Svårläkta sår

SBU har samlat och granskat forskningen om metoder för att behandla trycksår, bensår och fotsår hos äldre. Förebyggande åtgärder mot ben- och fotsår vid diabetes har också granskats.*

• Det vetenskapliga underlaget för behandling av svårläkta sår hos äldre är mycket begränsat. För majoriteten av åtgärderna behövs det mer forskning av god vetenskaplig kvalitet. Gruppen äldre/sköra äldre har ofta flera sjukdomar och läkemedel samtidigt, något som kan inverka på sårläkningen.
• Det saknas data om hur svensk praxis ser ut i dag och i vilken utsträckning som olika åtgärder för att förebygga och behandla svårläkta sår används. Kvalitetsregister med representativa data för vissa patientgrupper finns, men nationellt heltäckande data saknas i nuläget.
• Det finns ett begränsat vetenskapligt underlag för att operation av åderbråck kan minska återfall av venösa bensår hos äldre. Det finns också ett begränsat stöd för att förband som innehåller kalciumalginat kan leda till kortare läkningstid av trycksår hos äldre. Läkningseffekten av övriga förband kan inte uppskattas då studier saknas.
• Det finns stora kunskapsluckor när det gäller vårdorganisationens betydelse för patienter med svårläkta sår. Det gäller t ex betydelsen av specialistmottagningar, utbildning, kommunikation, samordning och kontinuitet.
• Åderbråckskirurgi som behandling av venösa bensår är sannolikt kostnadseffektivt. Kostnadseffektiviteten av övriga insatser är svår att bedöma.

* Metoder för att förebygga trycksår ingår inte i SBU-rapporten eftersom det pågår ett europeiskt arbete på det området.

Om rapporten

Svårläkta sår hos äldre – prevention och behandling. En systematisk ­litteraturöversikt. (2014).


Projektledare SBU: Jenny Odeberg, odeberg@sbu.se. Ordförande: med dr Rut Öien, distriktsläkare, Sårcentrum Blekinge, Karlskrona.

Hela rapporten med fullständig sammanfattning finns här