Ryktet om expertens död är överdrivet

En gång kände jag en åldrad doktor, skrynklig som ett russin men knivskarp i öga, tanke och tunga. Det var decennier av patientarbete, problemlösning och lärande som hade fårat hans ansikte och som gav honom ett vänligt men lätt bekymrat uttryck, något som många patienter kunde uppfatta som medkänsla. Jag visste att han just genomgått en större canceroperation, och när vi stötte ihop en dag och han såg hur förvånad och glad jag blev över att han redan var på benen, utbrast han med ett skratt: Ryktet om min död är betydligt överdrivet!

Jag tänker på de där orden när jag i olika sammanhang hör människor förkunna att varje patient i dag är specialist på sin egen sjukdom. Patienterna är så oerhört pålästa, sägs det, att de vet mer än doktorn. Läkaren är bara en konsult, inte alls någon expert, nehejdå. För patienten har ju läst på och är inte längre bara expert på sina symtom och sina preferenser – utan kan själv väga nytta mot risker med de behandlingsmetoder som står till buds.

Jag är inte övertygad. Visst finns det många patienter som kan mycket. Visst har det blivit lättare för oss alla att hitta information om olika symtom, diagnoser och behandlingar. Men att värdera informationen, att bedöma om det som påstås är sant och relevant, det är fortfarande lika svårt. Jag tror att ryktet om professionernas död är betydligt överdrivet. Alla kan inte vara experter på allt.

Det är ett stort steg från att vara påläst till att vara professionell. Det finns skäl till att det tar många år att bli en kunnig läkare, sjuksköterska eller fysioterapeut, och att det kan ta ännu fler år av erfarenhet för att dessutom bli skicklig. Grunden för samverkan mellan patient och profession – eller för den delen mellan olika vårdprofessioner – är inte att de har samma kunskaper utan att deras olika kunskaper kan vara lika värdefulla.

När en patient söker hjälp för problem med hälsan, finns det i samspelet med personalen något som psykiatern Jan-Otto Ottosson kallar grundläggande asymmetri. Patienten är mer eller mindre tyngd av sina problem och kommer till en ovan miljö. Personalen har kunskap och erfarenhet och får betalt för att vara där. Även om patienten är expert på sin egen situation, och kan ha lång erfarenhet, handlar det knappast om en relation på lika villkor

Det är bland annat därför vi behöver den nya patientlag som trädde i kraft vid årsskiftet. Den slår fast att patienter måste få information om de metoder som finns för undersökning, vård och behandling, om väsentliga risker för komplikationer och biverkningar, och om möjligheten att välja behandlingsalternativ.

Och det är egentligen av samma skäl som SBU har tagit fram en svensk version av webbplatsen och boken Testing treatments, på svenska kallad Bättre behandling, http://se.testingtreatments.org. Den handlar om hur man som patient eller närstående kan lära sig ställa bättre frågor om grunden för alla behandlingsråd och hälsolarm som cirkulerar i massmedierna och inte minst på nätet. Då kan man också föra en bättre dialog med vården.

RAGNAR LEVI, REDAKTÖR