Ryggproblem – Ryggont kan kopplas till både psykisk och fysisk arbetsmiljö

SBU har systematiskt granskat den samlade forskningen om kopplingar mellan arbetsmiljö och ryggproblem.

Många samband rör den fysiska arbetsmiljön – arbete som är fysiskt ansträngande, som kräver böjd eller vriden rygg och som utförs på knä, på huk eller med lyft.

Ryggproblem förekommer också oftare i arbete som innebär att hela kroppen utsätts för vibrationer.

Den psykosociala arbetsmiljön har också visats vara betydelsefull. Problem med ryggen är vanligare hos personer som upplever att arbetet innebär för höga krav i kombination med för små möjligheter att påverka eller dåligt arbetsklimat. Detsamma gäller vid arbete utanför vanlig arbetstid, till exempel skift.

Lika besvär

Däremot verkar inte kön påverka – kvinnor och män som har likartade arbetsvillkor utvecklar lika mycket ryggbesvär. Kartläggningar som visar att kvinnor oftare drabbas av besvär med muskler och leder kan därför behöva diskuteras i termer av skillnader mellan mäns och kvinnors arbetsförhållanden.

SBU:s experter ville angripa ämnet brett och förutsättningslöst. Därför granskade de allt från fysisk belastning, organisatoriska och psykosociala faktorer, kemiska och biologiska faktorer, buller, vibrationer och temperatur till förekomst av smittämnen.

Granskningen visar att det redan finns stor kunskap om faktorer i arbetet som har samband med ryggproblem. Framtida studier bör undersöka om vetenskapligt underbyggda insatser i arbetsmiljön kan minska problemen. 

Ur SBU:s slutsatser | Arbetsmiljö & ryggproblem*

• Följande grupper utvecklar mer ryggbesvär* än andra:
  • Personer som arbetar med manuell hantering (t ex lyft), eller med böjd eller vriden rygg
  • Personer som arbetar på knä eller på huk, eller har ett fysiskt ansträngande arbete
  • Personer som utsätts för helkroppsvibrationer i sitt arbete
  • Personer som upplever att deras arbetssituation innebär små möjligheter att påverka i kombination med alltför höga krav, som upplever pressande arbete eller liten utveckling
  • Personer som arbetar utanför vanlig arbetstid (t ex skift).
• I vissa arbetsmiljöer har människor mindre besvär. Personer som upplever goda möjligheter att påverka det egna arbetet, de som upplever att de får stöd i sitt arbete och de som har hög arbetstillfredsställelse utvecklar mindre ryggbesvär än andra.
• Kvinnor och män med likartade arbetsvillkor utvecklar i lika hög grad ryggbesvär.
• När det gäller andra ryggproblem utvecklar personer som arbetar med framåtböjd rygg eller utsätts för vibrationer i sitt arbete mer ischiassymtom än andra; de som upplever hög arbetstillfredsställelse utvecklar dock mindre sådana symtom. Personer som arbetar med manuell hantering utvecklar mer diskförändringar än andra.
• Den systematiska litteraturöversikten visar att vi i dag vet  mycket om samband mellan arbetsmiljö och ryggproblem. Framtidens forskning bör bl a inriktas mot interventionsstudier, dvs studier som följer långtidseffekterna av vetenskapligt underbyggda arbetsmiljöinsatser.

* Begreppet ryggproblem innefattar ryggbesvär (smärta, värk, obehag, ohälsa och liknande), ischiassymtom, diskförändringar och ryggsjukdom.

Om rapporten

Arbetsmiljöns betydelse för ryggproblem (2014).

Projektledare SBU: Charlotte Hall, hall@sbu.se. Ordförande: prof Karin Harms-Ringdahl

Hela rapporten med fullständig sammanfattning finns här