Riskerna måste göras tydliga

Risk är ett begrepp som används och tolkas på många olika sätt i vardagsspråk, samhällsdebatt och vetenskap (1). Uppslagsverk kan definiera risk som "sannolikhet för att en oönskad händelse ska inträffa", men begreppet risk har ytterligare en viktig dimension – de möjliga konsekvenserna. Mycket tyder på att vårt handlande snarare styrs av hur vi uppfattar följderna av olika händelser än av hur vi ser på sannolikheten för dessa händelser.

Kan avgöra

Detta förhållande har också betydelse för hur risker bör kommuniceras, något som kan vara avgörande i vården. Patienter och vårdgivare ställs ofta inför svåra och ibland livsavgörande val, där det handlar om att väga nytta och risker för ett eller flera olika handlingsalternativ och för alternativet att avvakta. Vid förebyggande behandling med läkemedel, till exempel, förväntas patienten dagligen och kanske under resten av sitt liv på egen hand verkställa ett tidigare fattat beslut. Den bild som patienten har av de risker som ska förebyggas, och det skydd och de bieffekter som behandlingen kan ge, spelar sannolikt stor roll för hur väl behandlingen fullföljs.

Det finns stor kunskap om hur vi tolkar, och sedan handlar, utifrån olika sätt att presentera risk och nytta. Forskningen pekar bland annat på svårigheterna att kommunicera sannolikheter i ord. Exempelvis kan ett enkelt uttryck som "vanlig" tolkas olika - inte bara av patienter och vårdgivare, utan tolkningen kan också variera mellan läkare. (2,3)

Ett annat exempel rör begreppet Number Needed to Treat (NNT), ett i vetenskapliga sammanhang allt vanligare sätt att uttrycka absolut riskminskning. Även om NNT ofta upplevs av läkare som ett relevant och tydligt sätt att beskriva effekterna av en behandling, (4,5) är det inte säkert att begreppet förstås och accepteras av patienter. Enstaka studier pekar tvärtom på att patienter har svårt att säga vilken behandling som är bäst när NNT används. (6)

Samlad bild

Det kan också vara svårt att utifrån rader av siffror få en samlad bild av värdet av en viss behandling. Ett exempel: När New York Times skulle beskriva de olika effekterna av hormonbehandling i klimakteriet, på basis av resultatet från studien Women's Health Initiative, blev bilden komplex - en lista över sannolikheter för nio olika positiva och negativa utfall. (7) Frågan är hur mycket klokare någon blev av den tabellen.

Vården behöver en genomtänkt strategi för att kommunicera risker och nytta vid komplexa beslut. (8,9) Vårdpersonal behöver ha en grundläggande förståelse för riskkommunikation.

Beslutsstöd

Men ännu viktigare är att använda redan befintliga beslutsstöd – verktyg som kan hjälpa människor att aktivt medverka till välgrundade beslut. Beslutsstöd kan förbättra människors kunskap om de olika handlingsalternativen, bidra till realistiska förväntningar på nytta och risker, minska svårigheterna att fatta beslut och öka medverkan i beslutsfattandet. (10)

Vårdgivare och intresseorganisationer inom vården måste ta ansvar för att utveckla, underhålla och utvärdera beslutsstöd så att de är aktuella, relevanta och lättförståeliga för både personal och patienter.

Målet måste vara att se faran där den finns, och att inte se den där den inte finns.

Mikael Hoffmann, klinisk farmakolog

1. Hoffmann M. Risk talk. Linköping University Medical Dissertation 933. 2006.
2. Beyth-Marom R. How probable... J Forecasting 1982;1:257-69.
3. Bryant GD, et al. Expressions...N Engl J Med 1980;7:411.
4. Enkvist C, et al. Vad betyder... Läkartidningen 1994;91:1091-2.
5. Liedholm H. Evidensbaserad läkemedelsvärdering. Läkemedelsboken 05/06.6. Sheridan SL, et al. A randomized...

J Gen Intern Med. 2003;18(11):884-92.
7. www.nytimes.com/packages/html/ health/20020902_HORMONE/hea_HORMONE_04.html.
8. Steiner JF. Talking about... Ann Intern Med. 1999;130(7):618-22.
9. Edwards A, Elwyn G. Understanding... Qual Health Care. 2001;10(Suppl 1):I9-I13.
10. OConnor AM, et al. Decision aids... The Cochrane Database of Systematic Reviews 2003, Issue 1.