Statens beredning för medicinsk och social utvärdering
Denna publikation publicerades för mer än 5 år sedan. Kunskapen kan ha förändrats genom att ny forskning tillkommit och att den visar på andra resultat. Det är dock mindre troligt att resultat med starkt vetenskapligt stöd förändras, även om nya studier tillkommer.
Resurser för sjukvård: Används pengarna rätt?
Dela sidan på Facebook
Dela sidan på LinkedIn
Dela sidan på X
Dela sidan via E-post
När man tar ställning till ökade anslag för sjukvården måste man också undersöka om de befintliga resurserna används rätt, anser Tore Scherstén.
När sjukvården pressas allt hårdare av sparkrav ställs frågan: Har sjukvården tillräckliga resurser? Frågan kan inte besvaras om man inte samtidigt ställer följdfrågan: Hur stort är behovet?
Men det har visat sig vara mycket svårt att uppskatta det egentliga behovet av sjukvård. Beslut om nedskärningar har tagits ändå.
Kanske är det så att behovet är tänjbart. Det är känt att om tillgängligheten till sjukvård ökar, så ökar också sjukvårdskonsumtionen.
Svensk sjukvård har fram till för några år sedan i hög grad varit efterfrågestyrd, säger Tore Scherstén, professor emeritus i Göteborg.
Tar reda på behov
– När medborgarna efterfrågat sjukvård så har politikerna varit vänliga att erbjuda sådan. Nu börjar det ändra sig och man försöker ta reda på vilka behov vi egentligen har, fastän det är svårt.
En annan följdfråga som måste ställas när man diskuterar om vårdresurserna är tillräckliga, är om de nuvarande resurserna utnyttjas optimalt och fördelas på bästa sätt.
Tore Scherstén är inte övertygad om det, åtminstone inte vad gäller svensk sjukvård.
– Ytterst förenklat kan dagens vårdsektor delas in i tre komponenter. Den första är prevention och hälsovård, den andra är den verkliga sjukvården – den sjukdomsrelaterade vården – och den tredje är omvårdnaden.
– Vi måste föra en genomgripande diskussion om fördelningen mellan de här sektorerna.
Enligt Tore Scherstén skulle politikerna och sjukvården ha mycket att vinna på att oftare använda det begrepp som ekonomerna kallar "opportunity cost".
Borde ta hänsyn
– I uttrycket ligger att sjukvårdens beslutsfattare borde ta hänsyn till om kostnaderna för en viss åtgärd skulle kunna göra större nytta på något annat område i vården.
Utgångspunkten för en omfördelning måste vara utvärderingar av nytta och risker med olika vårdinsatser, anser Tore Scherstén.
Bra underlag
Som ett exempel på bra vetenskapligt beslutsunderlag nämner han boken Guide to Clinical Preventive Services. Report of the U.S. Preventive Services Task Force.
– Jag är övertygad om att det finns förutsättningar för att överföra resurser från den preventiva sjukvården och hälsovårdsarbetet till sjukvård och omvårdnad. Det gäller åtminstone Sverige och sannolikt även andra i-länder.