Denna publikation publicerades för mer än 5 år sedan. Kunskapen kan ha förändrats genom att ny forskning tillkommit och att den visar på andra resultat. Det är dock mindre troligt att resultat med starkt vetenskapligt stöd förändras, även om nya studier tillkommer.
Prostata – ovisst om MR och PET ger rätt bild av cancerns utbredning
Det är oklart om magnetkamera (MR) eller positronkamera (PET) ger en korrekt bild av spridningen av prostatacancer. I dag vet ingen hur tillförlitliga metoderna är, och om de visar sig vara otillförlitliga kan det leda till olämpliga beslut. Det är ett problem om metoderna används rutinmässigt utan vetenskaplig uppföljning.
SBU har utvärderat olika bilddiagnostiska metoder – magnetkamera eller positronkamera med eller utan datortomografi – för att bedöma den lokala utbredningen av prostatacancer. Syftet med metoderna är att bland annat ta reda på om tumören finns enbart i prostatakörteln, eller om den även växer utanför (T-stadium), och om cancern har spridit sig till närliggande lymfkörtlar (N-stadium).
Men det är ovisst hur tillförlitliga metoderna är i fråga om stadieindelning. För att få säkra besked om metodernas prestanda – känslighet och träffsäkerhet – krävs fler och bättre studier som följer patienter framåt i tiden (prospektivt). Flera oberoende granskare måste också göra sin bedömning utan att i förväg se någon annans utlåtande (blindning).
Oklart värde
SBU konstaterar också att värdet av undersökningarna för patienternas överlevnad och livskvalitet är oklart. För att få säkra svar på frågor om hur patientens hälsa påverkas, krävs det randomiserade studier av de olika diagnosmetoderna, där överlevnad, symtom och livskvalitet följs under mycket lång tid efter behandling.
I den mån som metoderna prövas för stadieindelning är det viktigt att följa upp detta vetenskapligt. Systematiskt dokumenterade erfarenheter bidrar till att kontinuerligt utveckla dem. [RL]
Ur SBU:s slutsatser | Bilddiagnostik
- Det saknas vetenskapligt underlag rörande nyttan av bilddiagnostik för stadieindelning av prostatacancer. Det finns inte stöd för att använda metoderna rutinmässigt, utan samtidig vetenskaplig uppföljning. Systematiskt dokumenterad erfarenhet av att använda dem kliniskt bidrar till att utveckla dem.
- Bilddiagnostik används på flera håll i landet för att bestämma sjukdomsstadium. Men i dag går det inte att bedöma om detta leder till ökad överlevnad eller bättre livskvalitet.
- Det går inte att avgöra hur tillförlitliga metoderna är när det gäller att korrekt stadieindela prostatacancer. Det begränsade underlag som finns i dag visar att positronkamera plus datortomografi med ett av spårämnena (11C-kolin) ger ganska god eller god träffsäkerhet (spec 84–98 procent), medan metodens känslighet är sämre och mer osäker (sens 45–84 procent) vid bedömning av N-stadium hos personer med prostatacancer av intermediär och hög risk.
- Att metodernas tillförlitlighet fortfarande är osäker kan leda till felaktiga beslut som påverkar patienternas hälsa negativt. Den som tolkar bilderna och den behandlande läkaren måste känna till att tillförlitligheten inte är fastställd. De patienter som undersöks måste också informeras om detta.
Om rapporten
Bilddiagnostik vid stadieindelning av prostatacancer (2014).
Projektledare SBU: Monica Hultcrantz, hultcrantz@sbu.se.
Ordförande: Doc Ove Andrén, Universitetssjukhuset Örebro