Statens beredning för medicinsk och social utvärdering
Denna publikation publicerades för mer än 5 år sedan. Kunskapen kan ha förändrats genom att ny forskning tillkommit och att den visar på andra resultat. Det är dock mindre troligt att resultat med starkt vetenskapligt stöd förändras, även om nya studier tillkommer.
Prostata – magnetkamerans roll inom cancerdiagnostik bör klargöras
Dela sidan på Facebook
Dela sidan på LinkedIn
Dela sidan på X
Dela sidan via E-post
Misstänkt prostatacancer utreds bland annat med ultraljud plus vävnadsprov. Mervärdet för patienternas hälsa av nyare bildundersökningar, som magnetkamera, är inte klarlagt ännu. Grundläggande fakta om antalet falska alarm och missade fall krävs för att veta hur man bäst drar nytta av den nya bildtekniken.
Vid förhöjda PSA-värden i blodet, misstänkta symtom eller fynd vid klinisk undersökning, utreder man om det kan finnas en cancer i prostatan. Bland annat tas vävnadsprover från prostata med vägledning av ultraljud. Metoden kan ge viktig information, men har begränsningar, eftersom man inte säkert vet att proverna har tagits på exakt rätt ställe. De kan ha missat en tumör.
Ny bildteknik
Därför knyts stora förhoppningar till ny bildteknik, som magnetkamera och avancerade tillämpningar av ultraljudsteknik. Men det går inte att bedöma känsligheten och träffsäkerheten hos sådana tekniker, och därmed inte heller deras tillförlitlighet. Det vetenskapliga underlaget räcker inte, konstaterar SBU efter att ha granskat den samlade forskningen på området.
De rent statistiska upplysningarna om hur många falska alarm och missade tumörer som metoderna leder till behövs för att kunna undersöka nyttan i ett kliniskt sammanhang. Tänkbar nytta skulle till exempel kunna vara att vävnadsprov blir mer välriktade eller kan undvikas – provtagningen innebär smärta, obehag och vissa risker.
Begränsad tillgång
Men i dag är slutsatsen att det fortfarande är oklart hur tillförlitliga de bilddiagnostiska metoderna är vid misstänkt prostatacancer. Dagens kunskapsläge motiverar inte att mer avancerade metoder för bilddiagnostik än enbart ultraljud används rutinmässigt vid utredning av misstänkt prostatacancer.
SBU:s rapport diskuterar också kostnader. Om den nya tekniken används på en så stor grupp som män med misstänkt prostatacancer finns det risk för att resurserna för avancerad bilddiagnostik inte räcker till annat. Undersökningarna är ganska kostsamma, och tillgången till utrustning och kompetens är begränsad.
För att få en uppfattning om hur metoderna används i dag, genomförde SBU en enkät bland verksamhetsansvariga vid länssjukhus och universitetssjukhus. Resultatet visar att praxis varierar, och riktlinjer saknas oftast.
Hösten 2014 publicerar SBU ytterligare en utvärdering av diagnostik av prostatacancer. Där ställs frågan om huruvida bilddiagnostiska metoder kan bidra till att fastställa olika stadier av prostatacancer, något som är avgörande för valet av behandling. [RL]
Bilddiagnostik
- Dagens kunskapsläge motiverar inte att mer avancerade metoder för bilddia-gnostik används i stället för ultraljudsledda vävnadsprov vid utredning av misstänkt prostatacancer.
- Det behövs välgjorda studier som undersöker tillförlitligheten hos olika bilddia-gnostiska tekniker. Sådan teknisk information krävs för att i fortsatta studier kunna värdera nyttan i ett kliniskt sammanhang. Tänkbar nytta skulle till exempel kunna vara att vävnadsprov blir mer välriktade eller kan undvikas.
- För att kunna bedöma patienternas överlevnad och livskvalitet samt de bilddia-gnostiska metodernas kostnadseffektivitet behövs det långvariga studier som innefattar både diagnostik och behandling.
Cancer
Prostatacancer är den vanligaste cancerrelaterade dödsorsaken hos svenska män. Svenska män löper 16 procents risk att någon gång i livet få diagnosen och sex procent dör av sjukdomen. Orsakerna till prostatacancer är till stora delar okända, men både ärftlighet och livsstil har betydelse.