Statens beredning för medicinsk och social utvärdering
Denna publikation publicerades för mer än 5 år sedan. Kunskapen kan ha förändrats genom att ny forskning tillkommit och att den visar på andra resultat. Det är dock mindre troligt att resultat med starkt vetenskapligt stöd förändras, även om nya studier tillkommer.
Policy utreds för behandling utanför ordinarie hälso- och sjukvård
Dela sidan på Facebook
Dela sidan på LinkedIn
Dela sidan på X
Dela sidan via E-post
Hur ska patientsäkerhet och patientinflytande tillgodoses utanför den gängse hälso- och sjukvården? Det är kärnfrågan i en pågående statlig utredning om så kallad alternativ, komplementär och integrativ medicin.
Många människor söker vård och behandling utanför ordinarie hälso- och sjukvård. Enligt en rapport från Statistiska centralbyrån 2006 hade var tionde person under loppet av tolv månader behandlats för kroppsligt eller psykiskt besvär av ”alternativ behandlare”, vilket i den rapporten innefattar naprapat, akupunktör, zonterapeut och homeopat.
Våren 2017 beslutade regeringen att tillsätta en särskild utredning om patientsäkerhet och inflytande i verksamheter utanför så kallad etablerad vård.
Utredningsdirektivet (Dir 2017:43) efterlyser kunskap om vilken forskning som finns om sådana behandlingsmetoder och hur metoderna kan testas. Regeringen vill också få utredningens förslag på dels en policy för utvärdering och reglering av behandlingarna, dels ett system som ger patienter den information som de måste ha för att ”göra välövervägda vårdval och undvika oseriösa och farliga behandlingsalternativ”.
Enligt ett pressmeddelande vill man dessutom ta reda på om gränsdragningen gentemot etablerad hälso- och sjukvård är tillräckligt tydlig och ändamålsenlig. Lagar som berörs är exempelvis patientsäkerhetslagen och lagar om produkt-säkerhet och marknadsföring.
När det gäller krav på information om behandlingar, skriver regeringen bland annat att patienters rätt att välja måste vägas mot deras säkerhet, och fortsätter:
”För att den som söker vård ska kunna göra ett välinformerat val av vårdgivare och vårdmetoder måste det vara möjligt att också få information om behandlingsmetoder som finns utanför den etablerade hälso- och sjukvården [...] även i de fall sådan vård inte finansieras av det allmänna, samt information om evidens om metodernas effekt.”
Inom gängse hälso- och sjukvård bedrivs arbete för att öka patienters kunskap och inflytande. Information till patienter är lagstadgat. Sådant arbete har inte genomförts på samma sätt utanför den etablerade hälso- och sjukvården, och det saknas motsvarande lagkrav, framhåller regeringen i sitt direktiv.
Utredningen leds av Kjell Asplund, professor emeritus i medicin vid Umeå universitet. Han är ordförande i Statens medicinsk-etiska råd, vice ordförande i styrelsen Stiftelsen Stockholms Sjukhem, ledamot av Centrala etikprövningsnämnden samt ordförande för SBU:s vetenskapliga råd Eira. Den pågående utredningen, som drivs utanför SBU:s ram, ska vara klar den 31 mars 2019. RL
Utredarens uppdrag är att:
- kartlägga forskning om behandlingsmetoder som används utanför etablerad vård
- kartlägga vilka utvärderingsmetoder som används för dessa, vilken klinisk prövning de genomgår samt eventuella hinder
- öka kontakter och förståelse mellan den etablerade vården och den övriga vården
- föreslå en policy för utvärdering och reglering av behandlingsmetoder som inte tillhör etablerad hälso- och sjukvård idag, men som efter utvärdering skulle kunna utgöra en värdefull del av denna
- föreslå ett system som ger patienter nödvändig information för att göra välövervägda vårdval och undvika oseriösa och farliga behandlingsalternativ
- utreda om man bör begränsa rätten för den som inte är legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal att behandla vissa allvarliga psykiska sjukdomar och störningar