Dator kbt – Personer med panik, social fobi eller depression kan ha nytta

En del patienter med paniksyndrom, social fobi och depression skulle kunna ha nytta av självhjälpsprogram med kognitiv beteendeterapi, KBT, via dator. Men de studier som finns gäller ett begränsat urval av personer, och det finns viktiga kvalitets- och vårdsäkerhetsfrågor som behöver lösas innan det blir möjligt att erbjuda metoden inom ramen för vardaglig vård.

Datorbaserad KBT ges via internet eller ett datorprogram för patienter. Enligt SBU:s rapport från juni 2007 finns det ett visst vetenskapligt stöd för att självhjälpsprogram med KBT via dator minskar symtom hos en del personer med paniksyndrom, social fobi och depression.

– Metoden är absolut intressant, men det är inte riktigt klart hur urvalet av patienter till behandlingen bör ske och vilken plats metoden skulle kunna ha i förhållande till andra behandlingsalternativ. 

Det säger Åsa Westrin, psykiater i SBU:s Alertråd och doktor i medicinsk vetenskap.

Önskad metod

– De studier som hittills har publicerats gäller främst personer som särskilt önskat behandling med datorbaserad KBT och som inte nödvändigtvis varit inskrivna som patienter, förklarar Åsa Westrin.

Förhållandet mellan kostnader och nytta är inte heller helt klarlagt. Det behövs bredare och längre studier för att dra säkrare slutsatser om effekter och kostnader  vid vanlig användning i vården. 

SBU:s utvärdering visar också att det finns viktiga kvalitets- och vårdsäkerhetsfrågor som måste lösas innan det går att erbjuda metoden inom ramen för vardaglig vård.

I en del datorbaserade självhjälpsprogram är kontakten med terapeuten minimal, medan andra program mer används som ett komplement till KBT hos en terapeut. 

Oklart ansvar

– I situationer utan personlig kontakt, eller där kontakten är begränsad, uppstår ju frågor om vem som egentligen är ansvarig vårdgivare och hur behandlingsresultatet ska följas upp, säger Åsa Westrin.

Att metoden har visats kunna vara till nytta vid vissa ångest- och depressionsdiagnoser betyder inte att detta gäller andra tillstånd.

– Det är viktigt att komma ihåg att varje användningsområde måste utvärderas för sig. Till exmpel visar SBU-rapporten att det vetenskapliga underlaget när det gäller effekter är otillräckligt för personer med tvångssyndrom eller blandad ångest och depression.

Och mer än ett tänkbart hjälpmedel vid paniksyndrom, fobier och depression kan datorn inte bli, säger Åsa Westrin.

– Rapporten understryker att man alltid måste bedöma patientens tillstånd kliniskt för att ställa diagnos och lägga upp en behandlingsplan innan någon behandling påbörjas. [RL] 

SBU:s bedömning av kunskapsläget 

• Det finns begränsat vetenskapligt stöd för att datorbaserad KBT, på kort sikt, har gynnsam effekt på symtom vid behandling av paniksyndrom, social fobi respektive depression (Evidensstyrka 3).
• Det vetenskapliga underlaget för att värdera effekten vid behandling av tvångssyndrom respektive blandad ångest/ depression är otillräckligt.
• Det vetenskapliga underlaget för att bedöma metodens kostnadseffektivitet är otillräckligt.
• Det är angeläget att klargöra hur urvalet av patienter till behandlingen ska gå till och vilken plats som datorbaserad KBT bör ha i förhållande till övriga behandlingsalternativ.
• Studier med ett mer representativt urval av deltagare och med längre uppföljningstider behövs för att säkrare slutsatser ska kunna dras om metodens effekter och kostnader vid användning inom hälso- och sjukvården.

Läs SBU Alert-rapporten Datorbaserad kognitiv beteendeterapi vid ångestsyndrom eller depression