Påtvingade budskap – och dolda

Varje dag väller det in oönskade skräpmejl, spam, i våra datorer. Reklam för potensmedel, bantningspiller och operationer som förstorar eller förminskar valda kroppsdelar tränger sig in i brevlådan och måste rensas bort. Miljöförstöring på nätet.

Skräpmejlen beräknas stå för huvuddelen av all e-posttrafik, och avsändarna hittar ständigt nya knep att pressa sig igenom filtren.

Bara att behöva ta emot och kasta eländet är irriterande. Skräpposten är så påträngande att den gjordes olaglig den 1 april 2004. Företag får bara skicka e-postreklam som mottagaren i förväg har tackat ja till.

Läkemedel och medicinska tjänster är den i särklass vanligaste kategorin av spam. Uppgiften kommer från Konsumentverket – den myndighet som tar emot anmälningar av oönskade mejl. Under det första halvåret har det gjorts ungefär 14 000 anmälningar, varav 29 procent gällde mejl om läkemedel eller medicinska åtgärder.

Ett annat verk, Läkemedelsverket, har varnat för den elektroniska postorderhandeln med farmaka. Ingen kontrollerar preparaten som säljs och de kan innehålla i stort sett vad som helst. Förfalskade läkemedel är i omlopp. Men än så länge tycks det inte finnas någon ljusning vad gäller medicinsk spam.

Däremot verkar ett annat och omvänt problem – att önskad information undanhålls – vara på väg mot en lösning. Redaktörerna för JAMA, New England Journal of Medicine,The Lancet,Annals of Internal Medicine och flera andra medicinska tidskrifter har enats om en ny strategi för att hindra att forskningsresultat mörkas.

Det är välkänt att vissa undersökningar som inte visar det som många hade önskat när studien startade stoppas i byrålådan (se även Vetenskap & Praxis nr 3-4, 2001). Bara resultat som passar in lyfts fram i ljuset. Problemet brukar kallas publication bias, en felkälla som snedvrider den vetenskapliga litteraturen. Forskarsamhället har hittills haft svårt att hantera saken.

För att försöka tvinga fram samtliga relevanta forskningsresultat i ljuset kräver nu tidskrifterna att pågående kliniska studier listas i ett offentligt register. Ett sådant är www.clinicaltrials.gov, som finansieras av amerikanska National Library of Medicine. Registreringen ska ha gjorts innan försökspersonerna börjar rekryteras. Utan registrering, ingen publicering. Policyn gäller fullt ut för alla studier som påbörjas efter den 1 juli 2005.

Så nu verkar det äntligen kunna bli bättring på det här området. Patienter som ställer upp i kliniska studier ska inte behöva undra om deras insats verkligen kommer till nytta. Resultaten ska fram – oavsett vad de visar.