Statens beredning för medicinsk och social utvärdering
Denna publikation publicerades för mer än 5 år sedan. Kunskapen kan ha förändrats genom att ny forskning tillkommit och att den visar på andra resultat. Det är dock mindre troligt att resultat med starkt vetenskapligt stöd förändras, även om nya studier tillkommer.
Öronrör: Rör kan hjälpa mot vätska i mellanörat
Dela sidan på Facebook
Dela sidan på LinkedIn
Dela sidan på X
Dela sidan via E-post
Ett rör i trumhinnan kan hjälpa barn som hör dåligt för att de har haft vätska i mellanörat en längre tid. Men det återstår att vetenskapligt bevisa nyttan av att sätta in rör på barn med återkommande akut öroninflammation.
Nyttan av att sätta in rör i örat på barn med återkommande akut öroninflammation är inte vetenskapligt belagd. De studier som finns pekar åt olika håll, och det krävs mer forskning för att få svar på frågan om dessa barn ska fortsätta att opereras.
Det konstaterar SBU i en granskning av den forskning som finns om rörbehandling vid inflammation i mellanörat. Omkring 10 000 barn opereras varje år i Sverige, varav ungefär 2 000 på grund av återkommande akut öroninflammation.
Däremot visar SBU:s rapport att rören förbättrar hörseln och livskvaliteten under minst nio månader för barn som haft vätska i mellanörat i tre månader eller mer.
Skrapa bort
Bortskrapning av körteln bakom näsan, adenoidektomi, förbättrar hörseln, mätt efter sex månader, lika mycket som rör. Studierna kan inte visa att hörseln blir ännu bättre när de båda behandlingarna kombineras.
Att suga ut den vätska som finns i örat vid operationstillfället påverkar inte rörets funktion. Forskarna har inte påvisat några fördelar med att rutinmässigt operera bort rör som inte fallit ut av sig själva. Vidare är det oklart om pneumokockvaccination minskar risken för nya öroninflammationer.
Flera studier har undersökt om normal simning och lek i vattnet ökar antalet nya inflammationer eller flytningar ur röret. Studierna kan inte visa att öronskydd som öronproppar och badmössa, eller förebyggande örondroppar, har någon effekt. [JT]
SBU:s slutsatser Rör vid öroninflammation
- Det vetenskapliga underlaget för rörbehandling vid återkommande akut öroninflammation är otillräckligt. Med tanke på att mer än 2 000 barn årligen får rör insatta på denna indikation är det angeläget att adekvata studier snarast genomförs.
- Rörbehandling vid långvariga besvär med vätska i mellanörat förbättrar hörseln (1) och livskvaliteten (2) under minst nio månader. Det är motiverat att sätta rör i trumhinnan på barn med vätska i mellanörat om barnen har objektivt verifierad hörselnedsättning och åtföljande försämrad livskvalitet. Livskvaliteten kan skattas med formulär som är utprövade för barn med öronsjukdom.
- Bortskrapning av körteln bakom näsan förbättrar hörseln, mätt efter sex månader, i samma utsträckning som rörbehandling vid långvarig vätska i mellanörat (3). Hörseln, mätt från tre månader, har inte visats bli bättre av att kombinera rörbehandling och bortskrapning av körteln (2).
- Granskningen kunde inte påvisa någon kliniskt betydelsefull effekt på antalet rörflytningar av att skydda öronen mot vatten. Att använda badmössa eller öronproppar vid bad och vattenlek minskade inte antalet rörflytningar (2).
- Det vetenskapliga underlaget är otillräckligt för att avgöra om rörbehandling är kostnadseffektivt vid öroninflammation med vätska i mellanörat respektive återkommande akut öroninflammation.
Siffrorna inom parentes anger evidensstyrka.