Statens beredning för medicinsk och social utvärdering
Denna publikation publicerades för mer än 5 år sedan. Kunskapen kan ha förändrats genom att ny forskning tillkommit och att den visar på andra resultat. Det är dock mindre troligt att resultat med starkt vetenskapligt stöd förändras, även om nya studier tillkommer.
Nystart för forskning på tandvårdens område
Dela sidan på Facebook
Dela sidan på LinkedIn
Dela sidan på X
Dela sidan via E-post
Nyligen samlades ett antal tunga aktörer på en nationell konferens för att ta ut riktmärken för svensk odontologisk forskning. Ett förslag var att skapa en delegation som prioriterar hittills obesvarade kliniska frågor.
En känsla av allvar lägrar sig i salen när Mats Ulfendahl, huvudsekreterare för Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa, inleder konferensdagen ”Nystart för svensk odontologisk forskning” i Stockholm.
– Nu behövs några som tar på sig ledartröjan och pekar framåt. Ord måste leda till handling, säger han.
Ett hundratal tandläkare, tandhygienister och andra tandvårdsengagerade har kommit för att tillsammans sätta fingret på hur svensk odontologi bäst kan utvecklas.
Tandläkekonsten har en mycket lång tradition av gediget hantverkskunnande och praktisk erfarenhet.
Vad gäller det vetenskapliga stödet har SBU:s senaste utvärderingar på tandvårdens område visat på omfattande kunskapsluckor. Det är svårt att i studier jämföra metodernas medicinska effekt. Eftersom många ingrepp görs för att hålla i tiotals år, måste studierna pågå mycket länge eller möjligen utgå från data som lagras i olika typer av register.
Knäckfrågor
Under dagens diskussioner lyfts flera knäckfrågor fram om hur tandvården ska kunna ta fram studier av tillräckligt många försökspersoner, som följs under tillräckligt lång tid, för att ge säkra svar som man kan bygga vidare på.
Hur skapar vi goda samarbeten över regions- och institutionsgränserna? Hur stärker vi forskarens roll i arbetsgivarens, yrkeskårernas och studenternas ögon? Går det att utnyttja det statliga tandvårdsstödet (omkring 5 miljarder kronor per år) bättre än i dag? Hur kan SBU:s databas över kunskapsluckor stimulera ny forskning? Finns det kvalitetsregister som kan utnyttjas mer? Hur kan tandvården samverka med näringslivet?
Nationellt råd
Ett konkret förslag som framkommer är att skapa ett nationellt råd som prioriterar kunskapsluckorna och samordnar alla kvalitetsregister. Detta tas väl emot av organisationerna för både offentlig- och privatfinansierad tandvård och även av Sveriges Kommuner och Landstings representant Sabina Wikgren Orstam.
– Landstingen vill gärna vara med i en sådan delegation, säger hon.
För att påminna en extra gång om hur viktigt det är att ord faktiskt leder till handling avslutas konferensen med en symbolisk utdelning av bollar. Två av dem som fått en boll att sätta i rullning är Björn Klinge, Karolinska Institutet, och Gunilla Klingberg som är ordförande för Sveriges Tandläkarförbund. De kommer bland annat att se till att det bildas en arbetsgrupp som bygger vidare efter dagens diskussioner.
– Ett viktigt resultat av dagen är att man har tydliggjort behovet av strategisk klinisk forskning inom hela tandvården. Kåren har nu ett stort ansvar att föra arbetet vidare. Jag vill gärna fortsätta föra en dialog, säger Gunilla Klingberg. [JT]
Symposiet arrangerades av SBU, Vetenskapsrådet, Socialstyrelsen, Sveriges Kommuner och Landsting och Sveriges Tandläkarförbund.