Nya metoden missar fler avvikelser än väntat

QF-PCR, den nya metoden för att bestämma kromosomavvikelser hos foster, missar fler fall än man tidigare har räknat med. Det visar omfattande och aktuell statistik. Metoden har därför omvärderats av SBU.

Varje år analyseras 8 000 prov från fostervatten eller moderkaka för att söka efter kromosomavvikelser hos foster, till exempel en extra kromosom 21, som leder till Downs syndrom.

Ett konsekvent byte i Sverige från den hittills mest använda metoden för att hitta kromosomavvikelser, så kallad karyotypering, till den nya metoden QF-PCR, skulle leda till fler missade fall än förväntat.

Enligt tidigare skattningar av SBU Alert år 2003 skulle QF-PCR missa 3–6 allvarliga fall av kromosomavvikelser varje år. Beräkningen byggde på statistik från 7 000 prov från fostervatten eller moderkaka.

Men nya uppgifter visar att det var en klar underskattning. I stället kan det handla om 12–16 missade fall per år.

Det handlar om avvikelser i andra kromosomer än de fem utvalda som undersöks med QF-PCR.

– Det har kommit nya data som påverkar skattningen,förklarar professor Magnus Nordenskjöld vid Karolinska universitetssjukhusets kliniskt genetiska avdelning, sakkunnig i Alert-rapporten. Den senaste och omfattande statistiken bygger på drygt 50 000 analyssvar.

Snabbare svar

Med hjälp av den äldre metoden karyotypering fastställs cellernas fullständiga kromosomuppsättning. Processen tar omkring två veckor. Med QF-PCR kan svaret ges inom två dagar, alltså tolv dagar snabbare.

Eftersom fostervatten eller moderkaksprov kan tas tidigast i 14:e respektive 10:e graviditetsveckan är det en betydande fördel med snabbt besked så att föräldrarna, i de fall där analysen visat att fostret har en kromosomavvikelse, får mer tid för att överväga om de vill avbryta graviditeten eller inte.

– Det finns ett stort intresse från de gynekologer som tar proverna att övergå till QF-PCR, säger Magnus Nordenskjöld. Men det är viktigt att ha ett bra underlag innan man ändrar policy.

Med QF-PCR analyseras inte samtliga kromosomer, som vid karyotypering. I stället har man valt att analysera kromosomerna 13,18, 21, X och Y, eftersom de svarar för mer än 90 procent av alla allvarliga genetiska avvikelser som upptäcks vid fosterdiagnostik.

Resultat från två studier som jämför QF-PCR med karyotypering har visat att den nya metoden är mycket bra när det gäller att upptäcka avvikande antal av kromosom 13, 18 och 21. Däremot har en av studierna funnit att meto¬den i enstaka fall missar avvikelser som rör könskromoso¬merna X och Y.

Lägre kostnad

En fördel med QF-PCR är att metoden är mindre arbetskrävande än karyotypering. En analys med QF-PCR kostar cirka 1250 kronor jämfört med 4 600 kronor för karyoty¬pering.

Om QF-PCR användes som tillägg till karyotypering skulle kostnaderna öka med omkring 7 miljoner kronor per år. Om metoden skulle ersätta karyotypering skulle det innebära att kostnaderna minskade med 26-30 miljoner kronor per år. Då har hänsyn inte tagits till att övergången till metoden skulle innebära ökade kostnader för utbildning av mödravårdspersonal för att kunna ge föräldrarna fullgod information.

QF-PCR nytt kunskapsläge

• Det finns starkt vetenskapligt stöd för att man med QF-PCR med god träffsäkerhet kan identifiera kromosomavvikelser i de fem kromosomerna 13, 18, 21, X och Y (Evidensstyrka 1)*.
• Med dagens praxis upptäcks i Sverige 12–16 kromosomavvikelser per år i andra än de fem utvalda kromosomerna, vilka således inte kommer att kunna identifieras med QF-PCR.
• Det finns otillräckligt underlag för att bedöma metodens kostnadseffektivitet.
• Det är ytterst angeläget att metodens etiska och ekonomiska konsekvenser blir föremål för diskussion bland sjukvårdshuvudmännen innan den ersätter karyotypering.