Statens beredning för medicinsk och social utvärdering
Denna publikation publicerades för mer än 5 år sedan. Kunskapen kan ha förändrats genom att ny forskning tillkommit och att den visar på andra resultat. Det är dock mindre troligt att resultat med starkt vetenskapligt stöd förändras, även om nya studier tillkommer.
Nya medel ska stärka behandlingsforskningen
Dela sidan på Facebook
Dela sidan på LinkedIn
Dela sidan på X
Dela sidan via E-post
En halv miljard till forskning som kan leda till nytta i vården inom fem år, och bättre ekonomi för dem som kombinerar kliniskt arbete med forskning. Det innebär förslaget om en ny forskningsfond som har lämnats till regeringen.
Det är Vetenskapsrådet och Vinnova som på regeringens uppdrag tagit fram och förankrat ett förslag till en ny fond för behandlingsinriktad forskning i Sverige.
Tanken är att stödja projekt som kan ge direkt praktisk nytta för patienter, till exempel i form av bättre metoder för diagnostik och behandling. Helst ska de nya rön som kommer fram kunna börja tillämpas i vården inom fem år.
Betalas gemensamt
Fonden ska betalas av staten och landstingen gemensamt. Förslaget innebär att fonden ska byggas upp under en treårsperiod, och när den är fullt utbyggd ska den omfatta 500 miljoner kronor per år.
Enligt Mats Ulfendahl, huvudsekreterare för ämnesrådet för medicin och hälsa vid Vetenskapsrådet, är intresset för att starta nya studier stort. När Vetenskapsrådet nyligen meddelade att det fanns möjlighet att söka pengar till forskning som kan fylla viktiga kunskapsluckor, kom över 500 ansökningar.
Men den stora frågan, anser Ulfendahl, är inte penning summan, utan förmågan till samarbete mellan olika sjukvårdshuvudmän, akademin och näringslivet.
Därför ska pengarna ur den nya fonden kunna gå till projekt som är för stora för att kunna bekostas lokalt eller till samarbetsprojekt, till exempel över landstingsgränserna och mellan universitet och näringsliv.
Ersättningar driver på
Samarbete var också något som utbildningsminister Jan Björklund lyfte fram när slutförslaget till fond presenterades vid ett möte i maj 2011.
– Vi har hög kvalitet på vår vetenskap och den forskning vi har gjort har betytt mycket för Sverige. Det är just samverkan mellan akademin, näringslivet och hälso- och sjukvården som har varit så framgångsrikt, sade Jan Björklund.
Han var också en av flera som påpekade att systemen för ekonomisk ersättning påverkar vården och drivkraften för att få fram ny medicinsk forskning.
– De som ska stå för den kliniska forskningen måste ha något ekonomiskt incitament. I dag får man betalt för att behandla patienter och beta av vårdköerna, men både vård och forskning behövs och man måste få betalt för både och. Jan Björklund menade att staten kan skapa ”ekonomiska morötter” för landstingen så att de i sin tur kan stimulera dem som vill forska.
Ska visa resultat
Men en viktig princip är också enligt Jan Björklund att de som genomför studierna ska kunna visa resultat för att få behålla sina forskningsmedel. Också Vetenskapsrådets Mats Ulfendahl och Johanna Adami, direktör och chef för Vinnovas avdelning för hälsa, betonade att den forskning som den tänkta fonden ska bidra till måste utvärderas för att visa vilken nytta den leder till.
Om förslaget går igenom kommer det att bli tydliga krav på resultat och effekter. Och flera talare betonade att svensk behandlingsforskning bara är en liten del av det nätverk och de medel som behövs för att få forskningen att blomstra.
– Satsningen på svensk behandlingsforskning är en viktig pusselbit, men den ska inte ses som en separat verksamhet, sade Olle Stendahl, professor vid Hälsouniversitetet i Linköping. [JT]