Ny bok om verktyg för prioriteringar

Mitton C & Donaldson C. Priority Setting Toolkit: a guide to the use of economics in healthcare decision making. London: BMJ Publishing Group, 2004.

Som framgår av bokens titel är den skriven utifrån ett ekonomiskt synsätt. Prioritering behövs därför att resurserna är och förblir begränsade, vilket är den ekonomiska vetenskapens grundbult. Samtidigt klargörs att en väl fungerande prioriteringsprocess förutsätter medverkan och engagemang av alla berörda intressenter, såsom allmänhet, patienter, läkare och övrig sjukvårdspersonal, administratörer, etiker och hälsoekonomer.

Bokens övergripande syfte är att dra upp riktlinjer för hur beslutsfattare, framför allt på lokal nivå, kan hantera prioriteringar i praktiken. Efter en pedagogisk genomgång av centrala hälsoekonomiska begrepp, som alternativkostnad och marginalanalys, ägnas ett tiotal sidor åt en kritisk analys av \"icke-ekonomiska\" prioriteringsansatser, såsom \"prioritering efter behov\" (needs assessment) och \"avgränsning av det offentliga åtagandet\" (defining core services).

Författarna förespråkar så kallad programbudgetering och marginalanalys (PBMA). Starkt förenklat innebär detta att man, mot bakgrund av en beskrivning av tillgängliga resurser och hur dessa används i utgångsläget, fokuserar på marginalnytta och marginalkostnad av en förändrad resurstillgång. En rådgivande panel med företrädare för olika intressenter spelar en central roll i denna prioriteringsmetodik, som beskrivs utförligt och med exempel på praktiska tilllämpningar, främst från författarnas hemländer Kanada och Storbritannien. Dessutom ägnas betydande utrymme åt diskussion och bemötande av olika invändningar mot PBMA.

Vilket värde kan då en bok som denna ha för beslutsfattare i svensk hälso- och sjukvård?

Även om den kanske inte innehåller så mycket som är helt nytt för den svenska prioriteringsdiskussionen, så har boken en hel del att ge. Tydligare än i den svenska debatten klargörs att prioriteringar utan ekonomiska överväganden är om inte omöjliga så i varje fall klart oetiska och ineffektiva. Prioriteringsprocessens \"legitimitet\" (accountability for reasonableness) är en viktig framgångsfaktor. Samtidigt framhålls att man inte bör göra det bästa till det godas fiende - det finns ingen perfekt eller invändningsfri metodik. Betydelsen av gynnsamma organisatoriska förhållanden och effektivitetsfrämjande incitament diskuteras också.

Sannolikt kan boken ge viss vägledning även för svenska beslutsfattare då man nu står inför utmaningen att utveckla metodiken för inte enbart vertikala utan även horisontella prioriteringar.

Ingemar Eckerlund, hälsoekonom, fil dr, SBU