Njurfunktion – kombinerat test ger noggrann skattning vid misstänkt njurproblem

Beräkningar som bygger på antingen kreatinin eller cystatin C i ett blodprov ger oftast en tillräckligt bra bild av hur väl njurarna fungerar. Behövs det en mer noggrann bestämning kan båda substanserna analyseras – något som är särskilt användbart dels för barn, dels för vuxna som misstänks ha försämrad njurfunktion.

Njurarnas funktion går inte att mäta direkt. I stället måste man utgå från halterna av olika markörer i blodet.

Men det har varit oklart vilken metod som är mest lämplig i olika situationer. Åsikterna har gått isär. Därför har SBU granskat frågan.

Svaret är att det vanligen går lika bra med kreatinin som med cystatin C. Men att enbart titta på nivån i plasma räcker inte. I stället behövs en formel där halterna används för att skatta njurarnas funktion. När kreatinin används måste formeln väga in exempelvis ålder och kön samt ibland vikt och längd för att ge likvärdig noggrannhet som cystatin C.

Kombinerat test

Hos barn, och hos vuxna där det finns skäl att misstänka nedsatt njurfunktion, kan man behöva en mer noggrann skattning. Då är det bäst att kombinera analysresultaten för kreatinin och cystatin C i en formel. Vid misstänkt nedsatt njurfunktion är kombinationen sannolikt kostnadseffektiv.

Det behövs en mer enhetlig praxis på svenska laboratorier, konstaterar SBU. Resultat från olika laboratorier kan till exempel behöva jämföras i patientens journal.

En metod som bör utmönstras eftersom den överskattar njurarnas funktion är så kallat endogent kreatininclearance. [RL]

Ur SBU:s rapport | Skattning av njurfunktion

• Formler som bygger på enbart kreatinin eller cystatin C ger vanligen tillräcklig och likvärdig noggrannhet men utnyttjas inte tillräckligt.* Cystatin C-formler ger i allmänhet god noggrannhet, medan skattningar utifrån kreatinin måste innehålla till exempel ålder och kön samt ibland vikt och längd för att ge likvärdig noggrannhet.
• Medelvärdet av skattad glomerulär filtrationshastighet (GFR) utifrån både kreatinin och cystatin C ger överlag högre noggrannhet än om endast en av markörerna används – särskilt hos barn och hos vuxna med försämrad njurfunktion.
• Hos personer över 80 år kan den så kallade reviderade Lund-Malmöformeln användas, medan det är oklart om formler som använder enbart cystatin C eller medelvärdet av de båda markörerna ger tillräckligt noggranna skattningar.
• Vid misstänkt nedsatt njurfunktion är en kombination av skattat GFR utifrån kreatinin och cystatin C sannolikt mer kostnadseffektivt än om endast en av metoderna används.
• Laboratorier bör rapportera skattat GFR, det vill säga ett mått på njurfunktionen, i stället för att enbart rapportera kreatininvärdet.
• Svenska laboratorier använder i dag olika analysmetoder och formler för att skatta GFR. Bättre enhetlighet är önskvärt.
• Endogent kreatininclearance är en metod som överskattar GFR och som bör utmönstras.

* När kreatinin används ska hänsyn tas till muskelmassa och köttintag, och när man utgår från cystatin C ska medicinering med kortikosteroider beaktas.

En kalkylator för GFR som utgår från kreatinin finns här

Om rapporten

Skattning av njurfunktion (2012). Projektledare SBU: Ingegerd Mejàre, mejare@sbu.se.